- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
165

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

finnes, ser man snart, hvad som felas i Dusseldorf.
Det vore må hända djerft att säga, det några taflor
hänga der blott för att täcka väggen; men jag
tager heldre parti för djerfheten, som stupar, än för
modlösheten, som göder sig; heldre för
öfverdrif-ten än bristen, ty den förra är åtminstone
sjelf-ständig. — Ett föremål af en annan art är den
stora Preussiska casernen, som innehåller en
re-crute-schola. Alla sådana äro att jemnföra med
mi-litäriska barnkamrar, der man, efter en viss
slentrian, lärer menniskor stå och gå, hvilket naturen
mycket bättre och enklare lärer dem. Men den
undervisning, barnet mottager som lek af den
o-synliga, inneboende mästaren, det kännes såsom
tvång af ynglingen. Den i barndomen
försummade kroppsskickligheten kan ej återhemtas i
recrute-scholan. Då skulle ock sjukvakterskan kunna
frälsa den döende. Dessutom är i den moderna
exercisen aldrig fråga om någon bättre
kroppsskick-lighet, än en viss pedantisk hållning, ungefär
densamma som hos ett hampspöke. Vår tids
krigs-gudinna leker med dockor. Men detta miiitäriska
machineri, som tvånget sätter i rörelse, och som
den minsta frihet upplöser, nöter småningom ut
sig sjelf. Våra gamla statsformer likna dessa
ut-lefvade caquetter, som, när de ej mer kunna
segra med sina naturliga vapen, egna sig åt
toilet-ten, för att åtminstone trösta sig med ett sken.
Dusseldorf har äfven en park. Konstanläggningar
äro för konstiga mennniskor, således, fastän mer
och mindre, för alla. Der konsten ej synes, der
firar den sin seger. Den svage skall välja
stridsplatsen till sin fördel. Så ock med konsten, om
man anser den såsom en medtäflare till naturen,
i hvilket fall den dock aldrig blir annat än
naturens apa; konsten segrar icke genom att trotsa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free