Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkitekten Kristian Rolf. Ett konstnärssamvete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
domligt klar dröm. Jag tyckte, att jag var, jag
vet inte hvar det var, men det var icke här
hemma. Det måtte ha varit i något annat land.
När du läste om
rösenångorna i myrtenskogen,
så kom jag ihåg drömmen, och så hörde jag
inte på längre, hvad du läste . . .
HILDUR.
(med ett försök att leda honom in på andra ämnen).
Då gingo dina tankar ut på vandring igen.
Du lycklige, som kan drömma så vackert!
ROLF.
Ja, det var ett så härligt land, Hildur. Där
skulle jag kunna skapa igen. Där skulle jag
blifva mig själf igen. Där ville jag lefva med
dig och min konst!
Men så när jag vaknade, satt han vid sängen
en mörk olycksbådande skugga, och jag
som
tyckte att jag aldrig sjaille blifva löst från honom.
i
HILDUR.
Oh! —
Men när gick han, gick han frivilligt?
ROLF.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>