Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkitekten Kristian Rolf. Ett konstnärssamvete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IO
HILDUR.
Min Gud, jag är förlorad!
EMIL.
Förlorad, nej men fröken då!
HILDUR.
Jo, jo! När så fina mäktiga gamla herrar
tala om en flicka som mig, då... då är det ute!
EMIL.
Men den ena påstod, att det inte alls angick
någon, hvem herrn tyckte om, det skötte han
själf, sade han, det hörde jag bestämdt!
HILDUR (ser upp).
Och den andre?
EMIL.
Det hörde jag inte, för han talade mycket
tystare... Men jag hörde någonting annat,
fröken: Jo, att herrn skall bli adelsman, tänk
adelsman! Var inte det en nyhet?
HILDUR (sitter som förlamad).
EMIL
(pratar vidare utan att märka hennes ängslan).
De talade om det tillsammans som om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
