Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkitekten Kristian Rolf. Ett konstnärssamvete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KflÉlHHi
1 l 9
HILDUR.
Men han talade så vänligt till mig!
DOKTORN.
Till er, ja! Men när han talar om er, då
är han inte så vänlig, det kan ni vara öfver-
tygad om! Jag känner honom! Det är en man
som kan locka de halaste tonfall ur sin strupe
under det att han bär idel elakhet i hjärtat!
Det är en man som
aldrig försummar ett till-
fälle att få lysa med högstämda åsikter och en
slags bred rättrådighet som sätter honom i stånd
att begå ungefär hvilka odåd som helst 1 Jag
skulle finna mig nödsakad att räkna honom till
våra farligaste och bakslugaste patienter, om
han tillhörde anstalten i den egenskapen.
Sätt er upp nu, fröken, och ät en bit mat
och torka bort tårarne. Här blir ingen skils-
mässa af. Det är inte värdt att gråta inte!
HILDUR
(torkar bort tårarne).
Ni är verkligen en
märkvärdig människa,
fast ni behandlar alla som era patienter. När
ni säger något, så låter det så säkert och
själfklart, att det aldrig faller en in att tvifla.
DOKTORN.
Nej, när det är sant, det jag säger, så är
det ju ingen idé att tvifla på det!
* A
I
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
