Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkitekten Kristian Rolf. Ett konstnärssamvete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
i
132
ROLF (med rörelse).
Ni har rätt! Först nu är jag frisk, mer än
återställd, doktor!
Kommande släkten, dem man
gärna tilltror
högre insikt och större ädelhet, skola icke hölja
mitt namn med spe och berätta för främlingen
om en mutad byggmästare, hvilken icke gaf
det bästa han förmådde.
Jag har återvunnit min
själfaktning och med
den min arbetsglädje!
DOKTORN.
Det är att tala som den man ni är!
ROLF.
Så följ mig doktor ut ur detta sjuka sam-
hälle! Världen ligger öppen för dem, som
aldrig
hysa fruktan?
Från land till land vill jag vandra, tills jag
finner ett folk, som mottar mig med glädje.
Jag vill vara ett helt folks glädje.
Endast där, hvarest skönheten är älskad
och konsten aktad, är mitt fosterland!
DOKTORN.
Ni är diktare, herr Rolf. Sten för sten sti-
ger er
sång emot höjden.
Jag är läkare, för mig är det sjuka sam-
hället fosterlandet! Därför reser ni, därför blif-
ver jag!
(Man hör en grof lursignal frän en
hafsångare.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
