Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
det fina hufvudet. Den-lilla hunden viftar på
svansen och ger smågnällande sin förtjusning
tillkänna.
Damen frågar:
—
Ämnar ni inte aga honom?
—
Och tvinga honom till föresatser och af-
pressa honom löften?... Nej!
—
Jag kan fatta, att era barn afguda er.
—
Det gläder mig, men vet ni, h\ir Timur
resonnerar?
—
Nej, vet ni det?
—
Ja, ty jag förstår tämligen väl både män-
niskor och djur. Han säger: jag håller af min
husbonde, jag håller af honom mer än alla mina
hundvänner! Kan inte min husbonde vara nöjd
med det?. . . Han betraktar nämligen mig som
ett högre väsen . . . liksom jag betraktar min
hustru ...
Jag försäkrar er, ingen har gifvit mig
mer
själfkännedom än min hund!
—
Han karrikerar er . . . Det är nog nyttigt!
—
Ja, han är min hofnarr som jag tål nästan
hvad som helst af. . . och han skonar mig inte!
De nalkas nu åter den ordnade promenaden
med dess blommande kastanjeträd i felfria rader.
Sorlet från staden blandar sig här med flodvå-
gornas muntra plaskande mot stenkajen och
några barn hoppa bock öfver förtöjningsstol-
parne under skratt och stoj, men de båda pro-
menerande äro upptagna af sina tankar. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
