Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke alls ha uppfattat grefvens bravour, deremot
hörde han henne hviska det oförklarliga ordet:
Farao.
Han ämnade just beklaga sig, då hon vände
sig om; hon tog ett steg mot salen, stannade
midt framför grefven och såg på honom med
ett par stora, underliga ögon, som han aldrig
förr hade sett.
»Jag tror knapt det var någon vänlig fé —
knapt nog någon vagga — till städes vid min
födelse, herr grefve. Men i hvad ni säger om
mina blommor och min dans har er skarpsin-
nighet gjort en stor upptäckt. Jag skall berätta
er hemligheten med den friska morgondaggen,
som fuktar blommorna. Det är tårar, herr grefve,
som afund och förnedring, ånger och svikna
förhoppningar ha gråtit öfver dem. Och då ni
tycker, att golfvet går i vågor, medan vi dansa,
så är det derför att det skälfver under millio-
ners hat.»
Hon hade talat med sitt vanliga lugn, och
efter en vänlig helsning försvann hon i salen.
Grefven stod qvar alldeles förbryllad. Han
kastade en blick öfver folkmassan. Det var en
syn, som han ofta hade sett; han hade sagt
många dåliga och mindre goda qvickheter om
detta månghöfdade vidunder. Men först i afton
föll det honom in, att detta vidunder egentligen
var den obehagligaste omgifning man kunde
tänka sig för ett palats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>