Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het skull har Kongl. M:t A:o 1621 satt taxan på dem till
130 d:r och på denne staden 80 d:r, blifvandes intet heller
Borgo stad i krigstiderne så graverad med bryggande,
bakande och malande som Helsingfors; utan dess hafver
och Borgo bättre villkohr i handelen, efttersom de intet
mera betala i tullen för deras gods än landtmannen. Altså
på den händelsen, att i fall repartition ej här skedde
sålunda, att staden kunde dermed skäligen åtnöjas, då må
han der i orten söka någon jämkunnig med staden Borgo
under lands höfdingens ompröfvande.
2. Emedan de hafva till fordra hos cronan hyra för
ett skiepp, som i siste feidetid blef brukat uti K. M:ts tienst,
det med deras endaste medel uppbygt är, att den afsaknad
som de hafva i handelen igenom skeppets förhållande de
intet kunna öfvervinna, hvarföre är deras underdånige
begäran, att be:te fordring kunde afräcknas uti stadsens
be-villningar, som dem till märckelig uppkomst lända skulle.
Nu kunna fuller bevillningame intet efttergifvas, emedan
som de behöfvas till riksens högnödige tarfvor, men om
skeppsfrackten vill K. M:t vara nådigst betänckt, huru de
vid lägligare tider kunna derföre blifva betalte.
3. På tullen för salt, tiära och miöl, som i
underdånighet suppliceres om lindring, kan för riksens
angelägenheters skull intet tillåtas, vinläggandes de sig som goda
undersåtare den eftter tull ordningen ricktigt att betala.
4. Besvära sig mycket öfver bruksförvaltame, att de
drifva oloflig och egenvillig handel med salt och
spanne-mål. Järnet föra de ock på skutor till andra orter, och när
sådant inlastas är ingen edsvuren besökare vid handen,
inlägga ej heller någon lista på sitt folck, hvaraf städeme
kunna se, huru mycket till brukets fournerande åtgår,
hållandes jämväl kiöpmans bodar och vinhandel, förmedelst
hvilcket procedere de underslagga sig all borgerlig näring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
