Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
De trenne sista årtiondena i stadens historia.
Gustaf II Adolfs regering blef en period af
utomordentligt dryga beskattningar, och Helsingfors likasom hvarje
annan stad i riket fick sin beskärda del af bördorna. Då
den unge konungen 1613 lyckats afsluta freden i Knäröd,
förband han sig att inom förloppet af 6 år i
krigsskadestånd erlägga åt danskame 1 mill. daler silfvermynt, och
först då hela beloppet blifvit utbetaladt skulle Sverige träda
i besittning af den viktiga fästningen Älfsborg. En till
Stockholm inkallad utskottsriksdag stadfäste den 2 juli
1613 grunderna för uttaxeringen af Ålfsborgslösen. Såsom
skattskyldiga förklarades alla 15 år fyllda personer, och
borgarena skulle betala efter »råd och ämne och som de
hade handeln till".
Samtliga innevånare i Helsingfors blefvo alltså
noggrant antecknade och deras förmögenhetsvillkor likaså.
Som första personen i skattelängden infördes f. d.
borgmästaren Lars Michelssons efterlefverska; hon hade en
skattskyldig son, en dotter och en piga. Dåvarande
borgmästaren Henrik Karsten — han afled i slutet af 1614 eller
i början af 1615 — höll sig med en dräng och två pigor.
Samma var förhållandet med rådmännen Kasper Reijer och
Krister Eriksson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
