Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man må ej undra öfver om de fattiga borgarena hade
det ytterst svårt att anskaffa reda penningar, då Gustaf
Adolf själf under sin vistelse i Viborg 1616 led så stor
brist på mynt, att han måste upptaga ficklån af
borgmästaren, tre borgare och en holländsk köpman och af Evert
Hom och Johan Gyllenstierna låna tvenne guldkeder.
År 1637, det år grefvens tid i Finland begynte,
be-funno sig städerna här i ett bedröfligt tillstånd. I en
lands-höfdingeinstruktion af det nämnda året karaktäriseras de
som »så öde, oregulerade och usla, att hos dem den största
oordning finnes och ett ursprung till landsens uselhet". I
grefvens fullmakt hette det uttryckligen, att han borde tillse,
att »städerna, dem han hafver att förestå, byggas och
förbättras, så att dessa med handel och vandel samt en god
politie må tillväxa och sig förkofra". Till Per Brahes första
specialuppgifter hörde ock att utse plats för en ny
stapelstad mellan Borgå och Helsingfors. Grefven besökte
Nyland, dröjde några dagar i staden1) vid Vanda å och
begynte sedan framställa sina växlande förslag beträffande
platsen för den nya staden. Först prisades Sandhamn, så
öfvergafs tanken på denna ö. Sedan uppgjordes en ritning
för en stad på Södernäs udde, men af bebyggandet af
platsen vardt intet. En ännu bättre plats upptäcktes å
Estnäs-skatan, och dit beslöt man att förlägga Nya Helsingfors.
Och hvad veta vi slutligen från Helsingfors sista tider
såsom stad? Det upplyser oss »Gamble Helsingfors Stadz
Mantals Längdh*) Pro anno 1644“. Detta dokument, som
’) Då grefven 1639 infunnit sig till Helsingfors för att hålla
generalmönstring med de trupper, som skulle utskeppas till Tyskland,
utbetalades åt honom och hans svit i kostpenningar 130 daler af
proviant-mästaren J. Greek. Därutöfver uppbar P. Brahe 200 daler i
färdpenningar för den resa han företog »upp till landtryggen* samt vidare längs
kusten till Åbo. F. S. A. N:o 6,918.
*) F. S. A. N:o 795. Se bilagan I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
