Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urringade medelst en djup och bred inskärning, i
hvilken den fylliga barmen är betäckt af ett fint
och hvitt linne. På hufvudet knyta de ett fint,
hvitt linkläde, hvaraf en bred flik betäcker nästan
hela ryggen. Denna hufvudbonad kallas «klut» och
knytes af någon väninna, men brukas merendels
blott om söndagarne, eller då egarinnan eljest vill
visa sig för främmande. Den förvaras eljest i
kistan jemte söndagskläderna.
Till Engelholm inreser man öfver en vacker
bro, byggd för io—12 år sedan, och som säges
hafva kostat 120,000 daler (20,000 kronor). Hon
består på ändarne af massiva, tillhuggna
gråstens-murar; öfver sjelfva strömmen är hon af trä,
något bågformig, liggande högt öfver vattnet med
höga ledstänger vid sidorna. På sidan nedanför
bron framflyter floden bred och jemn mellan sköna
stränder, beväxta med fur och björk; äfven
finnes vid högra sidan, midt för tullhuset, af samma
trädslag en lund, kallad «Planteringem, som fortsättes
ända till hafvet. Då Linné år 1749 under sin Skånska
Eesa besökte Engelholm, fanns här endast sandåsar,
hvilkas förderfvande egenskaper man sökte hämma
endast genom att beså dem med sandgräs. I resan talas
visst om «planteringar» (sid. 337—339), men då man
närmare ser på saken, finner man, att det endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
