Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas, uppehålla sig Ripor. På en liten björk satt
en ripa. Vid skottets aflossande flög en annan upp
ur en buske, men satte sig snart. Hon sköts.
Rip-hannen skriker rrrrrrackkackkah käwäu, kawäu,
kä-wäu, honan skriker iah! iah-iah; detta läte härmar
man och kan derigenom lätt locka hannen till sig
under Maj och början af Juni om natten, blott
midnattstimman undantagen. Äfven om dagen
svarar hannen då man| lockar. Det är dalripa
(Lagopus subalpina), hvarom detta blifvit anfördt.
Skarv-rypen eller fjellripan (Lagopus alpina) finnes endast
på de egentliga fjellen, är mindre och har ett
annat läte och annan färg — allt egenskaper som
visa att hon utgör en egen art, hvarpå de fleste
hittills tviflat. Fjellriphannen skriker: ääähl ääähl
(ner i halsen) nästan som en gammal bagge. Här
på fjellet finnas många fjellripor, men de synas ej
fram vid vägen om dagen, endast om natten
framkomma de stundom.
En fogel satt i en björk och sjöng mycket
vackert med många omvexlande toner. Jag hade
aldrig förr hört denna sång. Jag sköt fogeln, det
var blåhakesångaren (Sylvia suecica). Skator sågos
äfven.
Mellan Fogstuen och Jerkind kommer man förbi
Volusjön, hvilken, liten och smal, var nu alldeles be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
