Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4i
nerhet väcktes en livligare känsla för det som är
skönt och värdefullt i kristendomen, änskönit av andra
ordningen, jag menar för kyrkan, hennes tradition,
inrättningar, sedvänjor, gudstjänstliv.
Men kristendomen kan icke gå med på den
nutida förgudningen av samfundet. Den åskådning,
som sätter samfundets personlighet över den
enskildes, må ha sina förtjänster. Kristen blir den
aldrig. Visserligen lär Kristus, att människan skall
vinna sitt liv genom att mista det, icke genom att
göra sin timliga varelse med dess tycken gällande
mot det hela. Men lika visst som bönen är
kristendomens rikslag, lika visst gäller det i kristendomen
först och sist den enskilda själen och Gud. Den som
beder, är icke en hop, icke ens ett folk. Utan är
det fråga om verklig bön, är den som beder en
människosjäl — låt vara i gemenskap med andra.
III. Hur en bon får innehåll
En liten enkel sång ljöd nyss över hela vår
västerländska värld. Det berodde icke på dess
egen beskaffenhet. Den äger imgen märklighet i sig
själv. Närmast skulle flertalet s. k. bildade finna
den så vanlig och enkel, att man går förbi den.
Jag tänker icke på det otroliga faktum, att i regel
varje liten erotisk litterär utgjutelse av pressen
uppmärksammas, medan det som hör religionen till,
psalmer, tankar, skildjringar, i regel förbigås söm
tabu. Nej den här lilla sången tillhör de många,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
