Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
helt undgås eller förjagas. Men man hör kunna
komma så långt, som Sdhairtau säger, att förtvivlan
sitter vid bekymrets sida på hjärtats botten.
»•Sörjen icke för edert liv vad i skolen äta. Sen
på fåglarna under himmelen.» Vi behöva tillfoga
ett par anmärkningar.
Det går icke an att alldeles hoppa över avståndet
mellan Galileens solbelysta ängder och vår karga
Nord. Arbetet för uppehället gestaltar sig där
lättare. Söderns barn hava ej lika stor svårighet
med att anskaffa den materiella nödtorften som
Nordens. De hava mer sol än vi, men mindre behov,
mindre -möda, mindre tyngd över arbetet och sinnet
och plikterna. Såsom den italienske Frans på
tolv-hundratalet uppfattade och återgav Jesu sång, kan
en nordbo icke göra det. Ändå äga Jesu ord sim
till-lämpning även för oss.
Den andra anmärkningen är följande. Livet blir
allt mer invecklat. På samma gång avlägsna vi oss
från naturen. Kulturen skapar ett avstånd mellan
oss och naturen. Mörkret förvandlas till elektriskt
ljushav. De gamla afton- och morgonpsalmerna
uppenbara ett annat begrepp om ljus och mörker
än diet som nu uppkommit, där natten medelst ljus
lätt förvandlas till dag. »Den ljusa dag framgången
är och natten re’n oss höljer.» »Mig mörksens makt
begärde.» »Pris vare Gud, som låter oss glade vakna
opp.» Vi hava inte längre samma känsla för det
naturliga mörkret och för ljuset. Detsamma gäller
om hela vår ställning till naturen. Jag skall icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
