Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
konung, frestelsen, när frestaren talade till honom
med den älskade lärjungens mun.
Den verklige var mycket olik den väntade.
Så går det alltid med Jesu ankomst — när han
på allvar kommer till en människa, när hans tankar
och liv i någon mån förverkligas i ett samfund. Det
var ej den väntade Messiasgestalten som frälsade,
utan den förunderlige, motsägande och
förargelseväckande man, som blev korsfäst under Pontius
Pilatus. Det är alltjämt icke någon idealbild som
frälsar, utan den verklige Kristus, som
«vange-listerna och Paulus och alla trogna vittnen till
hans härlighet låta oss fördjupa oss i.
Ungefär vid tiden för Uppsala möte började i
Indien spridas en bok om hjältenguden Rama, som
nu är den nordindiska fromhetens käraste bok.
Dess författare hette Tulsi Das. När Rama firar
sitt bröllop, berättar han, sågo alla med
hänryckning på honom, ty »envar fann hos honom, det som
han mest beundrade». Så är det, religionens
gestalter formas efter människornas bild. Man har
känt behovet av att dyrka en gudom, som trätt
mänskligheten nära, och levat och verkat på
jorden. Sådana gudomsgestalter känner Indien, även
i den gamla västerländska världens
religionsblandning finna vi dem. De utrustais med ailla ideala
egenskaper. Människorna spegla i dem sitt bättre
jag. Men dessa gestalter äga ej makt att lyfta
människan upp ur hennes synkrets, ur den värld,
där hon dväljes, till en högre livsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
