Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
för sitt folk — liksom Moses kämpade för Iårael.
Men vi hava ändå icke rätt att pressa motsatsen
mellan de två, som uppträda här, änskönt detta
stämmer med en gammal och gängse tanke om Kristi
verik, försoningsverket. Gud, menar man, är den
vedergällande rättfärdigheten, Kristus är kärleken,
som vill frälsa ocih hjälpa, och som, när det kräves,
själv träder offervilligt emellan. Rätffärdigiheten
fullföljer oblidkeligt sin lag. Kärleken ar redo att
lida för att tillfredsställa den.
Jag ser nog, att en modärn tanke kan komma
en dag och säga så här ungefär: »Den gamla krassa
läran om försoning och frälsning med dess motsats
mellan Guds rättfärdigJheit och Kristi offrande
kärlek — mellan vingårdsägarens utdömande av ett
onyttigt träd och vingårdisarbetarens förbön for det
— denna gamla lära är sann, sannare än alla nyare,
mildare och mindre frånstötande tolkningar av
Kristi verk. Ty tillvaronis väsen och sammanhang,
det är: det gudomliga, är en obönhörlig lag om
orsak oclh följd, om gärningen och dess vedergällning.
Handlingen bär i sig själv sina följder. Livet visar
oss en kall, orubblig rättfärdighet.» Eller kanske
nian snarare säger: »Livet visar oss icke
rättfärdighet, utan ett dött inaturisammaiuhang som ioke
bekymrar sig det bittersta om vare sig kärlek eller
rättfärdighet.»
Hade jordskalvet, som förstörde Mes/sina,
inträffat hundra år tidigare, skulle man liksom efter
Lissabons förstörelse år 1755 hava ansträngt sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
