- Project Runeberg -  När stunderna växla och skrida / Samling 3. Betraktelser, uppsatser och tal /
114

(1909-1921) [MARC] Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

människan, till vilka denna lyckolära vänder sig:
rädslan odh klemigiheten med det egna självet. I
omtanken om buru bra alla skola få det, uppammas
svagheten hos människan till en hel livsinrättning,.
de ädlaste krafterna förstöras hos henne, de som
driva henne framåt till ’högre kraftutveckling och
till ett rikare innehåll. Det är icke sagt, att livet i
det hela taget skall bliva lättare. Men vi kunna icke
släppa viljan och tron, att det skall bliva sannare
ooh bättre. För den viljan och den tron blir det
omöjliga möjligt. Den som ej ser, huru det omöjliga,
det som gick över förmågan, mer än en gång blev
verikiigt, han har klent läst historien i och utom
bibeln, oc’h han har det skönaste i världen osett.

Man inbillar sig, att hela frågan om människolivet
kan göras så vetenskapligt enkel, som om det gällde
att rationellt förädla en ihögre djurart. — Det lär nu
heller inte vara så enkelt, som man har trott. —
Man menar, att man kan bli människa efter recept,
och att man ikan bygga ett lyckans rike efter recept.
En hånfull ironi ligger i den omständigheten, att på
den vägen icke ens den eftersträvade
bekvämligheten ooh sorgfriheten blir säkert ernådd. Och skulle
man få till stånd denna bakteriefria och
jämnförmögna människouippsättning — tror någon, att den
stackars mänslkligtheten då skulle vara nöjd ooh
lycklig? Vore den det, då fönst i sanning o, ve! Ty då
vore mänsklighetens saga såsom mänsklighet slut.

Den pjunkiga omsorgen om egen och andras
bekvämlighet har fiunnit en alltför utmärkt jordmån i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:18:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nssvos/3/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free