Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iö3
föredrag söker uppliva forntidens enkla, hjärtliga,
högtidliga bibelspråk». År 1821 vittnade
kyrkoherden i Katarina församling P. Ruus, att »för få år
tillbaka de flesta kristne ej sett, än mindre läst den
heliga Skrift», men att nu en förändring inträtt till
det bättre. Än värre låter det 1833 då
konsistorienotarien P. A. Sondén påstår, att den heliga Skrift
ännu för många kristna är en förseglad bok, och
detta ej endast bland dem, vilkas bokförråd är
inskränkt till katekesen och psalmboken. År 1819,
då högtidstalet hölls av kanslirådet af Kullberg om
kristna lärans inflytande på samhällsinrättmngarna,
gick talaren utanför fosterlandtet till »detta
beryktade ’.samhälle av herdar, vilkas trevliga kojor ligga
förströdda på Alpdiska bergshöjderna», för att under
vallhornens »tackom och lovom Herran» skåda
fromhetens fullkomliga idyll, medan »daggens
välsignelser sänka sig över fruktbärande fält». Förste
ord. hovpredikanten J. Wijkander nekade 1822 ej
den rättvisan åt sina dagar, att »en tilltagande
religiositet röjer sig, såsom ett glatt budskap, från de
högre Stånden», rneinsökte ännu förgäves »en
allmännare förädling hos de så kallade lägre folkklasserna»
såsom följd av bibelns spridning. Och Åbr. I.
Pettersson talade 1831 om »lättsinniga, av
religionsförakt och fördom härflytande» tänkesätt såsom
tyvärr ännu mäktiga.
Exaktare siffror meddelas i årsberättelserna och
anföras efter dem i den nu utgivna iminnesslcriften. v
Dock kan man i allmänhet taget säga, att under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
