Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5i
der; men våra bröst emellan ligger ingen ocean.
Olilka äro våra tungomål; men hjärtats språk är ett.
Oss lysa isamma stjärnor, en tro och samima hopp,
och till samme Gud uppstiga våra böner.
Britan-nda! frid vare inom dina murar, och lycka inom
dina palats!»
Som bekant yppade sig i en episod av detta
samarbete med det brittiska bibelsällskapet en
karaktäristisk olikhet mellatn reformert och
evangelisk luthersk betraktelse av Skriften. Det gällde
apokryferna, som nu sånär försvunnit ur svenskn
bildningen, tack vare brittiska bibelsällskapets
inflytande, men som förr utgjorde en omtyckt och
gagnelig läsning; särdeles Jesu Syraks bok har
förlänat vårt språk satser av en saftig livsvisdom. När
Evangeliska sällskapet, Svenska bibelsällskapets
föregångare, i mars 1812 utsände sin första
helbibel, utelslötos apokryferna, »egentligen på
Engelska bibelsällskapets tillstyrkan. Men då man
sedermera erfor, ätit uti åtskilliga ikndisoirter fuonois bland
allmogen de, som yttrade sig mindre »nöjda* med
denna inskränkning; beslöts» — enligt vårt
sällskaps första årsberättelse — »att särskilt låta
trycka Apokryfiska Böokerne».
Så spriddes till och med år 1814 3,221 exemplar
av apokryferna jämte 11,373 helbiblar och 22,727
ex. av Nya Testamentet. Av Psaltaren såldes
under samma tid 2,628 ex., således 593 ex. färre än av
apokryferna. Året därpå, 1815, steg antalet spridda
exemplar av apokryferna till 4,278 (mot endast 222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
