Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från anno 1921 - XII. En biskops ämbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Rudbeckius, Estlands visitatör. I
överensstämmelse med diem hävdade Jhering redligen tre
evangeliska grundsatser. Han ivrade för det första
mot »böndernas okristliga slaviska1 träldom» och
livegenskap, som måste vara lika frånstötande för
en medborgare i den urgamla svenska
bondefrihetens land som för en kyrkans sannskyldige
tjänare. För det andra kunde han icke inför Gud och
Kristi församling erkänna någon skillnad mellan
rik och fattig, mellan mäktiga herrskap och
förtryckta undersåtar. Och för det tredje sökte han
energiskt genomföra den redan 1588 av svenska
kronan utgivna förordningen, att präster och
skollärare skulle kunna det estniska folkspråket. Balten
Johann Robert von Geldern, finländaren Christian
Agricola, svensken Joachim Jhering, esten J. Kukk,
namn och härkomst för dessa fyra tjänare åt Kristi
församling i Estland med den nytestamentliga
benämningen biskop, förtälja en betydelsefull historia.
Paulus kallade sdg själv och sina medtjänare i
församlingen medarbetare för att bereda glädje,
ehuru han hade särskilda anledningar till sorg. Väl
är vår tid glädjelös, rik på hunger och elände, höt
och hat. Dock, även i denna tid äro vi kallade att
uppväcka och upprätthålla Kristi glädje i våra egna
hjärtan och i våra medkristnas hjärtan. Jag skall
i dag omnämna två särskilda anledningar till glädje
och lovprisning, innan jag angiver den egentliga
1 Det är: den för slaverna kännetecknande träldomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
