Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från anno 1921 - XIV. Martin Luthers universella betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5i
knytning? Först och sist, menar jag, i läran om
Bhakti, om förtröstan och hängivenhet för en
personlig gudom. Denna gudskärlek är .grundlagd i
Bhagavadgita århundraden före |Cristl födelse och
utgör sedan länge den religiösa kärnan såväl i
Indiens fromhet som i den senare, mahajanska,
även i Kina och Japan rikt utvecklade buddhismen.1
Bhaktifromheten har av Luthers förtröstan att lära
något, som knappast någon annan kyrkolärare har
sagt med samma rikedom och med liknande
friskhet och kraft. I synnerhet bör den mystiska
innerligheten i Luthers tro kunna hjälpa
Bhaktifromheten att renas från den grumliga erotiska tillsats,
som även förekommer i Västerlandets mystik, för
att uppfyllas av evangeliets heliga patos och allvar.
Dagen i Worms innebär således icke endast vad
Luther då sade och gjorde, utan är en symbol för
hans universella betydelse. Med rätta har Thomas
Carlyle betecknat dagen i Worms och Luthers
uppträdande därstädes såsom »den största scenen i Nya
Tidens historia i Europa» och »såsom den
egentliga utgångspunkten för hela den senare kulturens
historia». President Harding gav ett gott
föredöme åt andra statsöverhuvud i Västerlandet, när
han i våras i en skrivelse från Vita Huset i
Washington fästade det amerikanska folkets
uppmärksamhet på Wormsdagens betydelse.
1 Se min översikt av allmänna religionshistorien, tredje
uppl. 1919 sid. ni ff. och 149 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
