Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från anno 1921 - XV. Guds ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Å andra sidan döljer den ljusa frimodigheten i
Gustaf Adolfs uppträdande för mången iakttagare
hans snilles skapande storhet och otroliga rikedom,
till vilken vårt fosterlands och Uppsala universitets
fredliga utveckling, den då för tiden ännu icke av
teologerna, men väl av honom insedda evangeliska
missionistanken, samt kultur, ordning och frihet i de
under hans regering med svenska kronan förbundna
länderna vid Östersjön, -stå i lika stor
tacksamhetsskuld, som de evangeliska intressena eller, såsom
Gustaf Adolf själv uttryckte saken, det evangeliska
väsendet i Tyskland. Man har jämfört honom med
Cromwell, då han förmanade rådsherrarna i
Niirn-berg: »Gud kommer icke varje dag att skicka eder
en sådan predikant som jag är, som begär icke
endast att trösta eder, utan även att hjälpa eder. Tålen
och liden ännu något. Hållen ut. Kämpen en god
kamp och behållen tron, -så skall Gud, som hittills
underbart bevarat eder genom sin ängel,
ytterligare giva sin nåd därtill.»
Ingen som trängt in i Gustaf Adolfs skrifter, kan
ett ögonblick betvivla, att Guds tjänst, Guds ära,
Guds heliga och rena ord, den sanna kristenheten
och hans egen själs frälsning var det ständiga
målet för hans liv.
Sin livsuppgift uttryckte han i augusti 1623 i ett
brev till hertig Adolf Fredrik av Mecklenburg
såsom en tjänst först och främst åt Gud, vidare It
hans fosterland och därjämte åt den samfällda
evangeliska saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
