Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från anno 1921 - XV. Guds ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I9i
heliga skrifter, trosartiklar, kyrkoordning och
gudstjänstformer verkligen behandlas utan polemik, och
där den »nyttiga, om också ovanliga frågan»
bejakas, »huruvida moskoviterna äro kristna» (utrum
Muschovitae sinf Christiani). För att tillförsäkra
den svenska kronans ortodoxa undersåtar en av
Rysslands politiska inflytande oberoende biskop och
riktig religionsutövning, ville Gustaf Adolf låta
viga en präst från Ingermanland hos patriarkatet
i Konstantinopel, vilket dock aldrig skedde.
Vi veta, att han också gjorde allvar med att
protestantisk makt icke fick i sin tur förhindra
romersk-katolsk religionsutövning. Under försvaret för den
evangeliska kristenhetens sak öppnade han således
vidare utsikter till en verklig fred inom den kristna
religionen. Sådana ifridstankar, som ensamt
motsvara vår Frälsares vilja och ord och evangeliets
ande, kunna förverkligas endast i den mån, som
andligt och världsligt, Guds rike i själarna och i
samlivet å ena sidan och det världsliga eller
kyrkliga samfundets maktsträvan å andra sidan, skarpt
och noga åtskiljas.
Just kristenhetens inre splittring utgör ett hån
emot Guds ja i Kristus. Jesus själv beder ju,
enligt fjärde evangeliets ordalag, att »alla må vara
ett, för att världen skall tro att Du har sänt mig».
Slika ord betyga, att skilsmässa och oenighet
mellan Jesu lärjungar förhindra världens tro och
således hans eget frälsarekall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
