Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från anno 1921 - XVII. Låt oss se Fadren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2io
Men jag har utan karta funnit den kortaste och
bästa vägen, varthelst jag skulle begiva mig. Ty
jag har litat till vänliga och säkra ledsagare.
Det är nu vad Jesus säger. Det är icke en karta
eller en lära eller en religion i vanlig mening, som
han har åstadkommit och lämnat efter sig till vår
tjänst. Utan han säger: Jag är själv vägen.
Säkraste sättet att hitta och icke gå vilse, är att följa
en som går före och känner vägen och kommer
fram genom alla hinder. Fatta Jesus i handen och
följ honom, så finnes det väg, där du icke såg
någon, och du väljer rätt ibland alla de villsamma
stigarna. Ja, när det gäller livsvägen och vägen
som leder fram till Facken, så förklarar Jesus att
han ensam vet råd. Ingen kommer till Eaåren utan
genom honom.
Så tag nu mina händer,
och led Du mig,
tills hem jag saligt länder,
till Dig, till Dig.
2. Vart går vägen? Svar: hem. Till
boningarna i Fadrens hus. »I min Faders hus är
många boningar.» Det finnes således i Fadrens
hus, i Fadrens hjärta utrymme för olika slags
människor, endast de följa Mästaren. Boningarna äro
många. Namnen äro brokiga. När vi en gång
komma fram, skall förvåningen bliva stor. Jesu
liknelse om fåren och getterna skildrar häpnaden
på båda sidorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>