- Project Runeberg -  Nordisk tidsskrift for fængselsvæsen... / Årg. 22 (1899) /
266

(1878-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

många äfventyr, men förundrar sig öfver, att så många
planlagda grofva brott aldrig blifvit utförda. Hit kom han
den 1. febr. 1896, dömd för rån och 3dje resan stöld. Vid
rånets föröfvande sköt han med revolver på tvänne
personer och sedan på sig sjelf. Han anser det som ett Guds
under, att icke alle tre blefvo dödade. För egen del tänkte
han dock fullborda sjelfmordet, sedan domen blifvit i högre
domstols instans afkunnad.

Under den tid han på härvarande Iänsfängelse
inväntade den, visade han sig käck och glad i sinnet — har
han sagt — var mycket stolt, fast äfven stoltheten var
konstlad. Synnerligen förargad blef han, då till honom
lemnades böcker af religiöst innehåll. Dem kastade han
i väggen. Så kom julen. Bland böcker, som då utdelades,
var en helt liten skrift, som handlade om en fånges
upprättelse. Aldrig stora nog tyckte han böckerna vara i
allmänhet, men denna, den minsta af alla böcker, som
lemnades honom, hade största betydelsen, ty den tände i hans
sinne hoppet att en gång bli upprättad. Sjelfmordstankarne
veko ej helt. Utslaget från högre domstols instansen kom
och han flyttades till centralfangelset. Än var det något
af det öfverspända lynnet qvar, men snart började det
falla, han gret ofta i ensamheten, snart äfven vid besök
och samtal — gret öfver sitt vilda lif och många synder
— äfven sjelfmordstankarne.

Fast han var öfver 30 år, hade han aldrig varit så
mycket stilla, att han hunnit bli konfirmerad. Nu begärde
han att få konfirmationsundervisning för att kunna få begå
H. H. Nattvard, ty han kände sig så väl behöfva all
Guds nåd.

Som han egde stor fallenhet för läsning och god
fatt-ningsgåfva, tillegnade han sig lätt hvad som meddelades
honom. Under denna tid med dess många och allvarliga
samtal fördjupades de andliga intrycken. Grundligt
sjelf-fördömande genomgick han sitt lif med dess många för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:20:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntff/1899/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free