Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en rätt fördelning af uppfostringsarbetet. Det måste
påyrka att sådana försummade, snedvridna och vilsekomna,
som derjemte äro minderårige, icke måtte behandlas
lika med dem, som sedan de uppnått kriminell
fullmyndighetsålder bryta mot rättsordningen; del kräfde emellam
skolvården och fångvården särskilda slag af
uppfostringsanstalter, der minderåriga förbrytare, vanartade och
sedligt försummade barn måtte få åtnjuta den uppfostran, som
skulle kunna hejda deras fortsatta urartande och sedliga
förfall; och det kunde framställa detta sitt kraf med
åberopande ej blott af den oemotsägliga rättsprincipen att den
unge förbrytarens bristande mognad måste innebära grund
vare sig för hans straffrihet eller för minskning af hans
straff, utan ock af det oefterrättliga uti att samhället ej
hellre vid skolvården än vid fångvården anknöte sina
åtgärder för hans nödiga utveckling.
Från denna utgångspunkt böra ock de nya lagarna
betraktas. De fastställa en åtrådd fördelning af
ifrågavarande uppfostringsarbete. Fångvården befrias i utsträckt
mån från fullföljden af hvad skolan börjat men icke lyckats
bringa till afsedt mål; särskilda uppfostringsanstalter få sig
anförtrodt att öfvertaga denna lika svåra som
magtpålig-gande uppgift. Och der de enskilda hemmen visa sig or
stånd att rätt tillvarataga sin barnavårdande uppgift,
öfver-flyttas också denna på andra hem, barnhem eller
skyddshem, för att i möjligaste mån tillförsäkra de hjelplösa små
den uppfostran, de behöfva.
Genom strafflagsändringarna af den 27 Juni 1902 har
ur strafflagen försvunnit bestämmelsen om minderårigas
straffskyldighet, derest de, efter att hafva fyllt 14 år, före
ingången i sitt 15:de år begå vissa gröfre förbrytelser,
hvilkas brottsliga beskaffenhet de bort kunna inse. Då för
straffbarhet bör hos gerningsmannen förutsättas en viss
allmän omdömets mognad och vifjans sjelfständigbet, men
denna utvecklingsgrad af lagen sjelf antages icke förefinnas
hos barnet före dess 15:de år, kan ej vara skäligt att så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
