Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Méhul, (TAluyrac, Ber lon, BoyehUeu ra. fl. skapade tjusande musik derlill, ljusande
ej blott för det sinnliga örat genom smekande melodier, qvicka och eldiga rylhmer,
utan fastmer för själen genom den karaklers-trohet, den oftast djupa
menuiskokänne-dom, den formfulländning, som dcruli uppenbarade sig.
/ • i ^ ’
Operetten stannade icke länge uteslutande inom sitt fädernesland. Deu spridde
sig hastigt till andra länder, och märkligt är, alt under del de tyska konstdomrarne,
som alltid visal sig snäfva mot franska tonsättare och fransk musik, voro ganska
sparsamma med del beröm dc tilldelade bada, just samma franska musik med förtjusning
hördes på mångfaldiga tyska theatrar, dit efterhand Grctrys, d’Alayracs, Mchuls med
fleres arbeten öfverfördes *).
Hos oss vunno de hastigt insteg. Redan år 1776 gåfvos i Stockholm Monsignys
»Alexis eller desertören» samt Grétrys »Luoile», och två år derefter hans »Zcmire och
Azor» samt »Martin och Gripon, eller de begge gi rige.» D’Alayracs »De ädelmodiga
bönderna» uppfördes 1784, hans »Folke Birgersson» (Raoul dc Crequi) samt »Azemia»
1793 o. s. v., och dessa jemlc mångfaldiga andra dylika stycken mottogos städse med
största bifall. »Naturligt!» — säga spefullt antagouisterne till denna genre, — »vi
voro ju alltid nordens Frausoser, och måste, i följe deraf, finna oss befogade all äfven
i fråga om musik stämma Öfverens med söderns.» — Nej, icke derfor älskade vi de
franska styckena, utan derfor alt mycket i dem verkeligeu finnes, som talar till
nordbons känsla. Vi älska det ridderliga, del raska, det frimodiga, ja, ibland också det
rent löjliga, men vi älska icke mindre det öma, det vemodiga, det djupa; derom allt
vittna våra folkvisor, våra folksagor och jul-lekar, och hvarje af själens mångfaldiga
strängar anslås skiftesvis af de franska operetterna. Der är glädje, sprittande qvickhet,
roliga upptåg: Se och hör t. ex. »Den talande taflan», »Intrigen i fönstren», »Målaren
och Modellerna.» — Der är drag af djupt, äkta nordiskt vemod : hör Evar i »Gubben
i bergsbygden» sjunga : »Grafven har gömt den forsla ibland vänner.» — Der är
raskhet* duglighet: hör Charles’ aria i samma stycke: »Första folk som finnes i cn riklig
stat.» — Der är trofast ridderlighel: hör Blondels aria: »0 Richard, o min kung!» —
Här mötas tvänne älskande under skvgd af den trogna vänskapen: huru sannt målas
icke deras känslor i A-dur-qvartellcn i »Léhéman»! här åter måste tvänne älskande
’) Det är ganska roligt att läsa dc tyska onuliiiueua öfver åtskiilige Mand Frankrikes förenämnde
tonsättare. Grétry slår någorlunda i gunst, eftersom han råkade att icke vara infödd
fransman; inen Méhul och d’Alayrac äro i allmänhet långt ifrån väl anskrifne. Om den förre heter
det t. ex. på ett ställe: »In Teutschland liess sich die Geduld der Menge aus Gutmiithigkeit
inehrere seiner Werke gefallen, ohne dass man entziickt worden wäre», ehuru straxt derefter
måste medges att »einige seiner Opern fanden jedoch in Teutschland wahrhafl Iebhaften
An-theil.» Oui d’Alayrac säges på samma ställe att lian var »cin recht eigentlicher Franzos, ein
Abbild des damaligen Pariser-Gescbmackes, des schnell wechsclnden.» — I Brockhaus’
Conver-sations-Iexikon tilldelas denne tonsättare visserligen åtskilligt beröm för hans romanser,
kupletter och vaudeviller, dock förklaras tillika att han var »ein ungliieklichcr IVachahmer Cherubinis
in dem sehwurzen Sch loss (Le chatenn de Monténéro) und in Léhéman.» — I en annan
uppsats, som tydligen endast är en slarfvig afskrift af den förra, säges lian i de nyss omformälda
tvänne operetterna vara »cin ungliieklichcr Nachahiner Piccinis.» — Hvem han imiterade, det
har man icke så noga reda på; hufvudsakrn är alt få honom framställd som »cin ungliicklicber
Naehahnier.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
