Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t= Den 12 Sept. försiggick den af oss fornt omnämnda Weberska festen i Eutio (Holstein); 350
sångare voro närvarande. I det hus vid »Liibecker Strasse», der Webers fader, som Eutins Hof*
kapellmästare, bodde, lases nu följande inskrift: »I detta bus foddes Carl Maria von Weber, döpt i
Eutin den 20 Nov. 1786, död i London den 5 Juni 1826.» — Webers födelsedag bar mao icke
kunnat med bestämdhet angifva, hvarför man i stället angifvit dopelsedagen.
= Leipzig. Efter Schicbt, fordom kantor och musikdirektör i Leipzig, gafs en minnesfest den
29 Sept. af den bekanta Thomaskören i Thomaskyrkan.
JOi ver se»
Cafés Chantants i Paris..
* Man har svårt att göra sig ett begrepp om den lyx, som herrskar vid dessa Cafét Chantants,
i afseendc på belysning och de uppträdandes klädsel. Början var blygsam, såsom all början, for att
icke väcka tbeatrarncs afund. Några bräden, fastspikade vid en upphöjning, hela byggningen gifven
till pris för alla fyra vindarne, — sångerskorna vågade knappt gå fram. Ett tåg gjorde tjenst som
skrank; men folket lat icke alltid afbålla sig af detta hinder, utan trängde sig fram och störde
Primadonnan eller förste Tenoren i deras föredrag. Hur bar nu allt detta förändrat sig! Dessa
torftiga etablissemanger bafva nu blifvit lysande paviljonger, med rikt prydda estrader, och
or-kestrarne anföras nu af skicklige musici. I stället för att vara utsatt att qväfvas till döds i en liten
sal, får allmänheten nu njuta af den friska luften i väl skötta trädgårdar, omgjordade af ett prydligt
galler, pomeransträd, pelare, bildstoder o. s. v.
Låtom oss företaga en liten mönstring med de förnämsta Cafés chantants. För ögonblicket är
det isynnerhet tre dylika inrättningar, som äro en vogue.
Det första är Café des Ambassadeurs. Visserligen är det icke så afgjordt, att alla makters
sändebud gå dit för att hvila ut från dagens mödor; men i alla fall är dess publik deo
aktningsvärdaste, man vill se. Primadonnan vid detta etablissemang är M:ll Celine Voisselin, den bästa
sångerskan på Champs Elysées.
Det andra etablissemanget beter Café Morel. Derifrån nämna vi tenoren Didier, buffasångaren
Dubauchel samt sopransångerskan, M:ll Mathilde, bögt värderad och beundrad af de daadies, som
besöka Caféet och alltid iutaga de främsta stolraderna.
Det tredje etablissemanget slutligen är Café Piccolo, så kallas det efter dess första stiftarinna
och nuvarande egarinaa, M:Il Anna Piccolo, en mycket vacker och talangfull sångerska. Café
Piccolo är det elegantaste och mest besökta af dem alla.
Vid första påseendet 6nner man det besynnerligt, att konstnärer, som dock hafva någon talang,
med så gladt mod utsätta sig för väderlekens alla omvexlingar, ehuru de kunna vara förvissade att
inom en viss tid förlora sin röst. Men vid närmare besinnande erinrar man sig, att konstnärsbanan
är ett verkligt lotteri: en bland tusende vinner stora lotten; andra äro nöjda, om de kunna få
några små vinster; de flesta förlora till och med sjelfva insatsen, och deras utkomst blir mycket
problematisk. Ofta är det icke nog, för att få en anställning, att man har förmåga, man måste också
hafva ett namn; och då vi här för våra läsare nämnt namnen på några af de, i Cafés Chantants
uppträdande konstnärerna, så har det skett derföre, att det alls icke är någon omöjlighet, att vi en dag
återfinna dessa personer på operatiljorna. M:lle Ugalde, M:lle Miolan och M:ile Cabel hafva icke
försmått att, inuan de blefvo primadonnor vid Komiska operan, låta höra sig i Chåteau des fleurs.
Slutligen får man icke förbise, alt sångarena i Champs Elysées ofta ajlönas bättre da deras kolleger
vid theatern.
9
’ Rättelse.
Uti sista numret, pag. 2, i rubriken, står: Allegrosatsen i Oberon-ouvertyren; läs: Adagio-
satsen i Oberon-ouvertyren.
Pag. 8 under Diverse andra stycket nedifrån står Giuseppo — läs Giuseppe; står Sextinska —
läs Sixtinska; slår Palestina — läs Palestrina. ’ ,
STOCKHOLM, TKYCKT HOS JSAAC MARCUS, 1859.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
