Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S
andra medgifvas, att hans förkärlek derfor, hans myekna arbete i de äldre formerna
I • # | » j f
och i bunden styl, stundom undanträngde den egentliga melodien. Vaknade deremot
hans genius i full sjelfständig kraft, så frigjorde den sig från alla hindrande band, och
de verk, han då skapade, kunna i sanning sättas nära, ja stundom vid sidan af hvad
de bästa mästare frambringat. De halva tillika det företrädet alt vara grundade på
helt och hållet egna tankar, ty i hans bästa verk skall man förgäfves söka något, som
skulle kunna kallas en reminiscens. t! - •
Hufvudkarakleren i M:s arbeten består i en viss elegisk vekhet, som ej ens i
hans konstfullaste partier förnekar sig. I detta hänseende är ’han nära beslägtad med
f ••
Spohr; dock har han mera eld, stundom ock mera humor. Afven hans instrumentation
liknar Spohrs; den är mjuk, flytande, fin, ädel. Messingsmassornas skrikande effekter,
hvarmed de nyare så skoningslöst bestorma åhörarnes öron, hata de lika mycket.
• » • • j • # • f*
Derfore använde de ock sällan basunerna, och, när del skedde, alltid med lika mycken
takt som måtta. * • • . * ’ • • ’ 5 - i •’ • - ?
Likasom Beethoven i sin tredje period, så har ock Mendelssohn ständigt
företrä-dcsvis utbildat och anväudt det polyphona skrifsättet. Alla stämmor i hans
kompositioner äro sjelfsländiga väsenden, icke, såsom eljest, blotta delar af ackordet, som upp-
’ • • • t « • ^
bära melodien. Ett alltför ymnigt användande af delta skrifsätt är ej att gilla, emedan det
lätt leder till förvirring och oklarhet; M. egde emellertid konsten, all i allmänhet föra
* •#* • • ••• • * i • f
flera sådaue stämmor sjelfslandigt bredvid hvarandra, utan alt skymma totalbildens klarhet.
En innovation finner man stundom i hans arbeten, som jag icke kan kalla lycklig.
Jag menar hans här och der märkbara bemödande att liksom dölja periodslulen och
‘ . • • • • %t
låta dem så sammanflyta, att man i sådane fall tror sig höra en längre tankeföljd utan
uppehåll strömma förbi, innan man förmår märka en afdelning. Delta försvårar,
åtminstone i början, uppfattningen af många bland hans kompositioner, och är lika litet
alt gilla, som hos en skriftställare uppbyggandet af långdragna och tröttande perioder.
Om cn konstnär lyckats bäst i de arbeten, som med mesta oberoende af fremmande
mönster förena uppfyllandet af de sanna konsllagarnes fordringar, så intaga bland M:s
verk hans ouvertyrer främsta rummet, förnämligast de till Sömmarnattsdrörnmen och
• • • f
till Hebriderna. I sina oratorier, psalmer, m. m. följde han sina föregångare Bach
och Händel; i pianomusiken, sångerna o. s. v., visar sig visserligen hans stora talang;
men dock icke med den eminenta öfverlägsenhet, som i dessa ouvertyrer, förnämligast
ock emedan dessa konstverk tillhöra en art, som ända intill hans tid af mången
för-kastades såsom oartistisk, nemligen den målande inslrumenlalmusiken. Man påstod
• • ( • • t
nemligen, att musiken endast borde skildra sinnets rörelser, menskliga känslor och
lidelser, men icke yttre företeelser ur naturen och menniskolifvet, emedan känslan
endast af känslan kunde väckas. I ouvertyren »Meeresslille vnd glilckHche Fahrtn
skildrar M. uti adagiot l. ex. ej blott de känslor, som anblicken af det lugna, oändliga
hafvet framalstrar hos sinnet, utan ock delta haf sjelft, skeppets färd och dess lyckliga
framkomst i hamnen. Emellertid synes det mig, all han här stundom gått för långt
och i sin skildring här och der upptagit alltför minutiösa detaljer, t. ex. seglens upp-
• •
hissande m. m., hvarigenom han tillika skadat formens enhet. Afven öfverskrider
instrumentationen här stundom välljudets gräns, emedan tonsättaren vill uppnå sanning,
der musiken ej kan gifva den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
