Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• • •
hela sitt lit ål studiet af dess underbart rika natur. I nyare lider har doek tyvärr
violinspelet bland dilettanter aftagit. Detta härrör väl, åtminstone till stor del, af den
* « . . # j f i , I • • • 0
yngre geueralionens vekliga lättsinne, som, skyende all svårare möda, hvarje större
uppoffring, om det äp gällde uppnåendet af ett högre mål, endast söker att så fort som
• • • • t f | ^ % f
möjligt skörda frukterna af ett lätt arbete och vanligen griper till det vida lättare, men
• • • • * * t t I
ock vida uttryckslösare Pianot.
Emedlertid hafva dock bland den nvare tidens konstnärer en mängd utmärkta mä-
0 t • • * • **|f
stare, sådana som Paganini, Spohr, Mofinne, Ernst, Vieuxtrmps, Leonard och flere
** i •
andra bidragit att ännu mer höja det stora anseende, hvari Violinen alltid stått. Bland
• ■ V • .. » . »
hela den stora massan af musikaliska instrumenter har han ingen jembördig rival, och
på Symphoniens, den stora instrumentalmusikens fält, hr han derföre alltid orchester-
• • • •
instrumenternas sjelfskrifne anförare. Oaktadt denna Violinens stora öfverlägsenhet i
f • • • * | M ,
allmänhet, hafva likväl naturligtvis de andra instrumenterna sina af sin särskilda klang-
• . • # • • , f • * *
färg härflytande partiella företräden, hvilka kunna göras gällande så att dessa instru-
, , » • t
menter i vissa enskildta fall användas heldre än violinen. Så är t. ex. i Meverbeers
m
opera »Robert», f7o/o»ce//-solot i nunnornas ballet i tredje akten mycket väl valdt för
alt så uttrycksfullt som möjligt måla allt hvad ögonblickets stämning har sinnligt senti-
• t % • « f » •
mentalt och smäklande. Likaså är utan tvifvel i den enkla, lugna, religieust allvarsamma
• t $
introduclionen till Friskyttens ouverture, de klangfulla va/dthurnens solo fullkomligt på
sin plats och ännu mer i samma introduction contrabasens plötsligt inträdande
disso-nerande pizzicato på det djupa A, som med sitt dofva hemska ljud på det
förträffligaste målar en demonisk makts uppstigande ur afgrunden. Af ypperlig effect ar äfven
i Allegrot Clarinellens solo i skära ulhållandc toner under samtliga
stränginslrumen-ternas tremolando, likaså den mildt klingande Altviolinens obligata accompagnement till
Annas aria i Operans sista akt, äfvensom mycket annat i den store lonmålarens sköna
skapelse. Violinen har jemte de öfriga stråkinstrumenterna äfven det företrädet
framför andra instrumenter, att på honom en fullkomligare renspelning är möjlig derigenom
att man här kan iakttaga den enhavmoniska åtskillnaden i tonhöjden, t. ex. mellan
giss och ass, eiss och f, o. s. v.
F. Eimcle.
0 .
Den verkliga Författaren af Trollflöjtens text,
• ö , i . . ¥ M
0 •
Trollflöjtens skald var egentligen icke Schikaneder, ulan hans chorist Giesecke,
som gaf honom handlingens plan, scenernas indelning och dc bekanta naiva rimmen.
Denne Giesecke — berättar J. Coj’iiel i sin intressanta bok: »Operan i Tyskland» (Die
Oper in Dculschland) — en relegerad student från Halle (född i Braunschweig) — var
författare af flere feeri-operor, äfven Trollflöjten (efter Wielands Lulu), i hvilka
Schikaneder blott gjorde ändringar, strök ut och lade till, och tillegnadc sig
författare-namnet. Den arma Giesecke hade vid Schikaneders theater, som den tiden ännu var
9 ♦ | f
på »Der Wicden im Frcihaus» (icke »an der Wien»), såsom chorist och skådespelare i
små roller en dålig utkomst*). Eller någon tid försvann han, ingen visste hvart.
• t
».
*) Under Coatineotal-spärrningen var G. på Island och samlade mineralogiska skatter.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
