Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prodttctivitet. Man tvckles dock snart bafva fuuiiil att det målt af eld, qvickhet, fan-
• • •
tasi, som kommit på lians lott, ej var tillräckligt all i de lärda formerna ingjuta en
lefvande anda, hvartill också kom hans fallenhet för mängskrifvcri, och sålunda aflog
hans popularitet småningom i samma mån man återvände till classikerna, och numera
synes Onslows period vara passerad. Den nu gifna Qvartetlen tillhör Onslows
lyckligare arbeten: den är väl skrifven, men håller sig ej jemt uppe och uppfinningen är
dess svagaste sida. Första satsen är bäst och äfveu dc båda mellansatserna höras med
intresse; sista satsen tillhör ej dessa chaosfinaler, som till följd af en misslyckad
efter-bildning af Beethoven och Mendelssohn (hvilka sjeifva här ej alltid lyckats) en tid varit
på modet; men å andra sidan är det alltför ulblolladl på själ och anda, för all ej
vålla ett malt totalintrvck.
.
Den Haydnska Qvartetlen (D-dur) återlifvade med sin aldrig slocknande humer del
slocknade intresset, ehuru den ej är att räkna bland Hajdus mest genialiska qvarletter.
Beethovens Qvartelt var denna gång vald bland hans s. k. mindre, ehuru de
egentligen torde vara större än de flesta af hans s. k. stora qvarletter.
B-dur-qvar-teilen framställer elt drama i toner, med rask forlskridning, starkt colorerade
situationer. Första satseu målar ungdomens friskhet och lefnadsmod; Adagiot och Schcrzot
gitva serskilda bilder af de båda motsatta polerna utaf religiös contemplation och en
Jekande humor. I »La Malinconia» åleruppträder det oböjliga fatum, hvilket sällan
• % #
saknas i någon större musik af Beethoven; i finalet upplöser sig allt uti idyllisk frid
och lugn: en vändning, som framkallar en desto skönare effeet, ju mera sällan
Beetho-ven anbringar den. Man hör en eukel, naturlig melodi i lätt |:de!s takt, hvari endast
basen representerar den granitfasta rylhm, som var egendomlig hos Beethoven. Denna
Qvartelt tillhör utan tvifvel Beethovens mest genomtänkta och fantasirika, men fordrar
ock ett så fiut och spirituellt föredrag som nu egde rum, för att framträda i sin fulla
betydelse. fr. n.
Musikaliskt Portrait-Galleri.
• %
iv. ■
G ne t ano Donlzetti.
Gaétano Donizelti, Professor i contrapunkt och composition vid Kongl. Conservatoriet
i Neapel, föddes i Bergamo 1798. Redan tidigt röjdes hos honom märkbara anlag
for tonkonsten. Efter att hafva vid det i hans födelsestad upprättade Musik-Lyceum
inhemtat behöfliga elcmentar-kunskaper, fortsatte han sin lärocurs under den stränge
och grundlige Simon May er, hvilken, tysk till börden, och en man med de djupaste
conlrapunktiska studier, var den förste, som riktade Italienska Operan med en
intressant, sjelfsländigt hållen och konstnärligt figurerad instrumentation, och densamme, om
hvilken Gottjricd fVeber en gång yttrade sig på följande sätt: »Tyskland har skänkt åt
England en Hændet, åt Frankrike en Gluck och åt Italien en Simon Mayer.» All
deuue man på sin elev, den han initierade i harmoniens mysterier, utöfvade ett stort
inflytande, torde vara öfverflödigt att nämna för den, som haft tillfälle alt grundligare
skärskåda Donizellis partiturer. Efter denne lärare erhöll den unge Gaelano 2J års
undervisning af den celebre Paler Mattei, hvilken haft den äran att blaud sina många
elever räkna Rossini.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
