Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 14 (40)
1854.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
1:a Årgången.
Stockholm.
1 April.
Fjerde Qvarte t t-soiréen.
iden 22 Mars.)
Herrar d’Auberts, Behrens1, Lindroths och Mollenhauers qvartett-soiréer hafva lyckats
erhålla bifall af det auditorium, som bevistat desamma, och intresset för dessa vackra
företag synes, att ddma af en ständigt fylld salong, samt den spända
uppmärksamheten under föredragen, vara så lifligt, all man med skäl kan förmoda det
subscribera-<te qvartett-soiréer hos oss under hvarje vinter torde kunna ega bestånd. Den princip
nämnde herrar vid uppställningen af dessa soiréers programm hittills följt (nämligen:
i | r
att utom arbeten af klassiskt ursprung, äfven låta nyare liders bemödande i denna, den
ädlaste, men tillika svåraste gren af kammarmusiken framträda), har visat sig vara
ändamålsenlig, emedan den både skänker omvexting åt det hela, samt bereder den för
kohslens fortgång intresserade tillfälle till en nyttig jeinförelse emellan qvärteltsfilen
förr och nu. Inrymmandet af den nyare tidens alster i första afdelningen, och den
äldre tidens i de sednare afdelningarnc kan äfven kallas riktig, emedan, om
förhållandet vore omvändt, de nyare kompositionerna svårligen skulle förmå göra sig fullt
gällande. Detta sednare hade man likväl vid anordnandet af Cherubinis C-dur-qvartelt
(gifven i lrsta afdelningen på den 4:de soiréen) ej behöft frukta, emedan en
rangskillnad emellan detta verk och de på samma afton förekommande qvartetter af Haydn
(D-dur) och Beefhovcn (B-dur) är ganska svår att uppställa. Cherubinis arbete röjer,
egendomlig uppfinning, djup känsla och sann humor, stor harmonisk rikedom och
särdeles origine! stämföring; dess första satser lida likväl af en viss monotoni, som
förnämligast uppstår genom de många, fast oändeligen intressanta, molivernas breda
genomförning. Scherzol, med sin Trio åla »Sommernachlstraum», är väl det älskligaste
och utan like mästerligt genomförda lilla stycke man kan höra, och den sprittande
lifli-ga Finalen är så äkta Chcrubinisk, att man svårligen kan misstaga sig om dess för*
fattare. Den efter detta intressanta arbete gifna Qvarlellcn af Haydn hör, enl. ref.
åsigt, ej till denne störste qvarlettkomponists mera framstående tonskapelser. Väl
öl-vergifves ej Haydn här af sin godmodiga uaivelet och sitt fullkomliga herravälde öfver
formen, men jemnvigten mellan fantasi och förstånd har i ifrågavarande verk ej
förmått hålla sig uppe, hvilket förnämligast skönjes i l:sta allegrot och i Finalen; de
begge mellansatserna erbjuda mer intresse. 1 Bcelhoveus B-dur-Qvarletl, en bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
