Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:ris 24 & 25 (50 & 51)
1854.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
1:a Årgången.
Stockholm.
10 Juni.
Musikaliskt Porträtt-Galleri.
vin.
W’incenzo B ellini.
Hvad snm i Ijugo ar liibeliullit sig
ocli vunnit insteg hos Folket, måste
dock vara nagot. Göthr.
Vinccnzo Bellini foddes den 3 November 1802 i Calania på Sicilien. Vid tidig
ålder blef ban elev vid Kongi. Conservalorrct i Neapel, der hans talang snart
förskaffade honom tillnamnet »Maestrino», — den lille mästaren; under denna tid skref han
concertstycken for flöjt, clarinelt, piano och lagott; cn canlat: »Ismene»; 15
ouverturer och symphonier samt en mängd kyrk-composilioner. Ilandledd af T rit lo och
sedermera af Zingarelli, genomgick han sin curs i contrapunkten och compositionsläran. Den
stränga satsen och kyrkomusiken lemnade han emcdlerlid dock snart; del var den
dramatiska musiken, och förnämligast sängen, dess grunder och behandling som blcf
hufvudsakliga föremålet för hans konstnärliga strafvanden. Sin första opera: »Adelson
e Salvina», den han skref vid 24 års ålder, gafs i Neapel af akademiens elever på
kongi. musik-akademiens mindre theater, och Zingarelli skall dervid hafva prophcliskt
utropat: »Se der en maestro, som skall göra epok». Utgången af delta hans första
försök i den dramatiska stilen blef så lycklig, att han fick uppdrag alt för den stora
• •
San-Carlo-lhcatern skrifva operan: »Bianca e Ferrando». Afven denna opera vann till
den grad allmänhetens tycke, all han erhöll kallelse till Milano, för alt till saisonen
1827 skrifva en opera for »La Scala». lian skref för delta tillfälle sin »II pirata», som
sedermera på alla Europas thealrar ined bifall blifvit upptagen. Flere omständigheter
bidrogo till denna operas utomordentliga framgång. Att börja med, utförde Rubini,
som då slod på höjden af sitt konslnärsrvkte, lilclrölen deri, och denna omständighet
var icke den minst gynnande för den unge tonsättarens snillrika verk. Rossini,
sjelf-herrskaren öfver den Italienska operaverlden, hade upphört att componera; hans
imitatörer: Mcrcadanle, Pacini m. fl., hade längesedan genom deras c!t och samma
sluf-viska efterhärmande, ulan ringaste gnista af originalitet, uttråkat de efter nya idéer
längtande operavännerna. Bellini, som ganska väl fann delta, inslog en ny bana, och
följderna visade att hans beräkning var riklig. Den triumph han firade i Milano på La
Scala och på San-Carlo-theatcrn, för hvilket allt hau till stor del hade alt tacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
