Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Bel li ni var i sin genre fortjent al all aktning. lians landsmäns enlhousiasm yttrade sig
också efter hans död i ett beslut all ölver honom upresa en minnesvård, hvartill
penningar särskildt från alla sångare vid Italiens förnämsta operor inflöto.
Karakteren af hans compositionstalang, som i början visade sig vara en allt for
trogen efterhärmare al Rossini, framträdde dock snart sjelfstandig. Bellini älskade
visserligen alt pryda sångstämman med rikliga coloraturer, men deremot ordnade han
byggnaden af sina polvphona vocal-compositioner efter förnuftsenligare grunder än dem,
efter ii vilka hans föregångare utkastade sina snillealster. Om han icke uppnår
Rossi-nis genialitet, så öfverträlfar han honom dock i gedignare modulationer, i mera
omsorgsfull instrumentation, i den musikaliska phraseus ändamålsenligare utarbetning till
fördel för sångaren, och i origincl rhvtm.
Vi anföra här Lobes åsigter om Bellini som tonsättare, i hvilka åsigter vi
fullkomligt instämma:
»Bellini har alt fröjda
endast i sitt land, utan
behandlas han icke desto
Jag
sig åt det mest talrika publikum någon componist egt, icke
i alla musikaliska länder. Al tyska critici och componisler
mindre med yttersta ringaktning. Ilans arbeten aktas icke
värdiga en grundligare analys.
är långt från alt vilja uppställa och recommendera Bellini som ett mönster
för oss, värdt alt följa. Men mycket i hans operor behagar mig och skänker mig
njutning, om också icke i så hög grad och på ett så fullkomligt sätt, som de äkta tyska
mäslarnes arbeten. Detta har emedlertid icke afhållit mig från alt skärskåda lians
verk, lör alt göra klart för mig det deri befintliga allmänfattliga och anslående.
Orsaken till det fullkomliga ignorerandet af sådana talanger som Bellinis är att
söka i de dels inskränkta, dels vilsefaraude, ensidiga konslåsigler hos många tyska
dramatiska tonsättare, Ii vilkas operor antingen icke blifvit upptagna på någon theaters
repertoire, eller om de blifvit del, dock aldrig gifvils på någon annan scen, utan elter ett kort
skenlif blifvit nedlaggda till den eviga hvilan. För sådana componisler kunde det vara
gagneligt, om de lärde sig att icke förakta de operor som äro upptagna på alla in-och
utländska thealrar, och som under loppet af flera decennier der bibehållit sig; det
skulle icke skada, om de lärde sig att rätt grundligt studera deras partiturer, för att
inhämta hvari denna deras allmänna tjusningskraft ligger, och hvarigenom de förmått
hos flertalet bland menniskor uppväcka ett så fortfarande Ivckc; det kunde bevara dem
från att skrifva sådana verk, som icke lyckas anslå någon förnuftig menniska.
Mången tysk konstnär tror sig nedsätta sitt höga ideal, om han det ringaste fogar sig
efter sin tids behof och anspråk på bildning. Och dock har aldrig någon konstnär
blifvit stor, som helt och bållet uraktlåtit detta.
I Tyskland fordrar man numera alt Libreltförfatlaren och Componisten skola vara
förenade i en person. Denna fordran har sin grund i den iakttagelsen, att våra
librett-förfatlare och componisler, såväl i förmåga som grundsatser, stå alltför vidt skilda från
hvarandra, för alt kunna medelst en gemensam verksamhet uppnå samma mål. Sker
likväl delta sednare någongång, så är det icke ovanligt alt båda råka i strid mot
publikens tycken, och de finna då nogsamt att de förgäfves arbetat tillsammans.
1 Italien kan en sådan fordran icke uppslå, emedan orsakerna dertill icke
före-finnas. Skald och tonsättare äro der alltid ense, och verka förenade all tillfredställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
