Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
personerna hafva röler, i livilka de kunna visa sig på del mest fördelaktiga sätt, i
mångfaldiga, sins emellan conlrasterande sinnesstämningar. Från den forsla liil den
sisla scenen, alla erbjuda de cll betydande moment till en aria eller en duelt o. s. v.f
hvari sångarue euskildt eller tillsammans kunna på det mest lysande sält utveckla såväl
sin skådespels- som sångtalang. Alt det dervidlug hufvudsakligen kommer an på
skildringen af passionen, med behörigt afseende på rölens karakteristik, för all låla de
handlande personernas situationer och känsloyttringar naturligt framställa sig, förslår
sig af sig sjelft, när fråga är, som här, om den Italienska operan.
Sedan författaren uppfyllt sina af componisten, sångarne och publiken honom
ålagda pligter i det som rörcr sjclfva ämnet och planen för arbetet, ålerstår honom at
arbetet ingenting annal, än all i recilativerna helt kort inlägga handlingens motiver,
samt att på elt naturligt sätt, i korta stropher med poetiska och sångbara ord framställa
känslornas och passionernas utbrott, concenlreradi i arier, duetter o. s. v. Ett
huf-vudvilkor härför är, att verserna och slropherna Öfvera//t ii ro symmetriska, på det
alt componisten må kunna sätta dertill symmetriska melodier, och gifva dem en
helgjuten, enkel och klar form. Denna grundsats hafva de Italienska operaskaiderna ständigt
vidhållit. På samma sätt som Metastasio byggde sina verser och slropher, så bygga
ännu de Italienska libreltförfaltarne sina, och hvarken kan det tillåtas någon, ej heller
kan det falla någon in att uppställa nya, derifrån afvikande former eller lillkonstlade
oformer, i ändamål alt blifva utbasunad för en originel och en friare bana brytande
skaldenatur. Begäret och möjligheten att genom tidningarna få uttalad en opinion emot
publikens åsigter och tycken i saken, existerar icke i Italien. Allmänheten frågar der
icke efter tidningarnas opinion i denna sak, eller låter sig af dem ledas från sin öfvertvgelse.
Med de Italienska componislerna åter förhåller det sig på följande sätt:
Tonsättarens båda hufvudreglor, hvilka han aldrig lår förlora ur sigte, äro här:
öfverallt den allraenklasle, mest lättfattliga form, och öfvcrallt deri melodisk, briljant
sång. Dertill hör naturligtvis en liflig framställning af känslor och situationer. Vid
någon djupare karakteristik, vid denna individualisering af hvarje handlande person,
som påträffas hos Mozarl, Weber och några andra tyska componisler, lästa Italienarne
ingen vigt, emedan den Italienska publiken icke fordrar detta i operan.
De grundliga djupsinniga tyskarna lillskrifva de Italienska compouisternas ytliga
musikstudier och kunskaper allt hvad som i den Italienska musiken synes dem
slag-dängsmässigt, lättsinnigt och ytligt. »De halva icke lärt något reelt,» säga de; »de
hafva icke genomgått den stränga skolan; deras musikbildning är, tcchniskl och
eslhe-tiskt betraktad, icke mycket bevändt med.» Hos några inträffar visserligen detta, men
andra, och särdeles Bellini, tillskrifver man ett sådant förhållande orättvist. Jag har, af
en man af facket, som personligen känt Bclliui och ofta samspråkat med honom i
frågor rörande konsten, lalit mig berätta, alt han gjort ganska-trägna och rätt
grundliga musikstudier, och har kunnat skrifva en fuga efter alla konstens reglor, måhända
vida bättre än mången tysk componist. Lika mycket som cn tysk tonsättare
understundom bemödar sig att visa sin musiklärdom genom prålandet med fugasatser, lika
rädd var Bellini alt lärdomen skulle framsticka i hans arbeten. Alt hans studium, af
de bästa tyska mästares verk icke saknat inflytande på bans corapositionstalang kan,
äfveu vid det mest flygtiga gcuomseende, lätt ffnuas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
