- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / FRÅN APRIL 1853, TILL DECEMBER MÅNADS SLUT 1854 /
220

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om vi nu i slällel för de plölsligl inträdande
pauserna i l.sta vioiinsläniman satte .reW/i-teckcn
(^)! skulle icke delta i utförandet klinga bättre
och på helt annat sätt? Låter sig icke delta inse
redan af ömvändningen, som tager sin början
med 5:le takten i vårt exempel, der altarna utföra
det motiv, som i början ägdes af första violinerna?
Säkerligen är detta också det rätta.
Nolskrifva-ren har tagit si/nili-lecknen lör pauser, eller
också har den onde har drifvit sitt spel. Ilies
berättar om huru Beethoven en gång blef alldeles rasande öfver ett ställe i »Sinfonia
Eroica», hvilket Ries i bästa välmening företagit sig alt ändra. Skulle Beethoven någon
gång verkligen hört detta ställe i pasloralsymphonien ulfordl så som det i partiturerna
linnes antydt, skulle del icke gått orcheslern eller dirigenten stort bättre än del gick
Ries.

Nog för denna gången; Måtte blott ofvannämnde omständigheter af rätt många
blifva behjertade! Huru kunde vi buttre ådagalägga vår aktning för våra stora
mästare, än derigenom att söka ur deras arbeten utplåna allt bvad som af forseelse eller irring
deii insmugit sig? I denna afsigt endast nedskrefvos också dessa rader.

Musikaliskt Portratt-GalIcri.

VIII.

rineetito Mi e i i i ta i.

(Forts. fr. IV.o 27.)

Härpå följer nu denna scens hufvudsals, den egentliga arian eller cavalinnn med
sin stora, bredt anlagda liufvudinclodi, ass-dur, fyrafjerndels takt moderalo. Då
meningen är att förnämligast denna melodi skall fortklinga i åhörarens minne, sä
måste den följaktligen construeras bögst enkelt, och ofta blifva repeterad.

Till detta ändamål har Bellini bestämt de fyra första takterna. Att börja med,
bilda de sjelfva ett förspel; derefter upprepas de i första perioden tvänne gånger af
sångstämman; åler inträder en ny period, den andra i ordningen, efterföljd af den första,
och på delta sätt har publiken, vid slutet af denna afdelning, redan fem gånger fått
höra dessa fyra hufvudtakter.

Men denna första aldelning utgör också arians hufvudinnchåll. Ty derpå följer
ett tulli af chörcn och orcheslern. Derefter upprepar sångaren första melodien,
hvarpå ett tulli följer, afslutadt med streltan, genomväld med ett solo, deri sångaren får
tillfälle alt utveckla de briljantaste sidorna af sin rösts elegans. Ett kort, eldigt
efterspel af orcheslern framkallar ovilkorligt applauden.

Delta är den enkla, med högst få och föga väsendtliga förändringar, mest
före-kommaude ariaform, hvilken af Bellini och af alla nyare Italienska opera-componisler
blifvit allmänt bibehållen.

Må de tyska componistcrna och crilici utropa: »Vi stå inte ut dermed; det är
cn mekauik att gråta ål!» — Sångarne och publiken hafva om denna sak motsatta åsiglcr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1853-1854/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free