Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inträngde i hennes innersta väsenjlty är -+f/Beelhoven/ — Alla tre mäsfarnes
inslru-mental-compositioncr lifvas af en lika romantisk andji, hvilket ligger i den lika
innerliga uppfattningen af konstens egendomliga väsetufp; deras (fomposilioners karaklir
skiljer sig dock märkligt. — Uttrycket af en
ompositioner. Hans symfonier fora oss
kigt hvimmel af lyckliga imjnniskor.L Ynglingar och flickor sviifva i ringdansar förbi;
ndc barn, lurande bakom träd och rosenbuskar, tumla om lekande med blommor,
lif fullt af salighet, såsom fore syndafallet i evig ungdom; intet lidande, ingen
rta, blott en ljuf vemodig längtan efter den älskade gestalt, som fjärran sväfvar i
* —– –––– I 1–––––––––-T ––
i barnslig glad sinnesstämning råder i llaydns
,s i oöfverskådliga gröna lundar, i ett lustigt,
i<-
L*
)
A
1
i
u
A
aftonrodnadens glans, icke kommer närmare, icke försvinner, och så länge han är d^r,
Ht
I
blir det icke natt, ty han sj^If är den aftonrodnad, son» bepurprar berg och lunder.
— I anderikets djup förjw) oss Mozart. Fruktan griper oss, men ulan ^val är den
mer en aning af det oändliga.
Kärlek och vemod tona i hulda anderöster; nallen går upp i klart purpurskimmer,
ch i outsäglig längtan ila vi efter de gestalter, som, vänligt vinkande oss in i deras
er, flyga genom skyarna i evig sfer-dans (Mozarts Ess-durs-symphoni, bekant under
mnet: Svansången). Så öppnar också Beethovens instrumenlal-musik lör oss det
oerhörda, det omätligas rike. Glödande strålar skjuta genom detta rikes djupa natt,
och vi varsna jätteskuggor, hvilka bölja åter och fram, allt trängre och trängre
innesluta och förinta ossj men icke den oändliga Irånadcns smärta, i hvilken hvarje lust,
som hastigt i jublande toner uppstigit, sjunker ner och går under, och blott i denna
smärta, som, i sig förtärande, men icke förstörande kärlek, hopp och fröjd, vill spränga
vårt bröst med en fullstäinmig samklang af alla lidelser, fortlefva vi och äro hänryckta
andeskådare. —
, Den romantiska smaken är sällsynt, ännu sällsyntare den romantiska talangen ;
derföre linnes det också så få, som mäkla anslå denna lyra, hvars toner öppna det
romantiskas underbara rike.
Haydn uppfattar det minskliga i mänskliga lifvet romantiskt; han är ^ommensu- j’x.
rablare, fatlligare för flertalet.
Mozart tager mera i anspråk det öfverménskliga, det underbara, som bor i vår
inre själ.
Beethovens musik rör fruktans, förskräckelsens, fasans, smärtans häfstänger och
uppväcker just denna oändliga längtan, som är romantikens väsende. Han är d^rför$
en rent romantisk ^omponist, och kan det icke vara just dfrlor^ som vo^al-musiken
mindre väl lyckas honom, då den icke tillåter karaktären af den obestämda längtan, utan
blott framställer genom ord bestämda sinnesrörelser, såsom erfarna i det oändligas rike ?
Den musikaliska pöbcln tryckes af Beethovens mäktiga genius; han vill förgäfves
v uppresa sig déremol.
V\
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
