- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / FRÅN APRIL 1853, TILL DECEMBER MÅNADS SLUT 1854 /
261

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

f. Vil! man pä orgel spela vanlig forlepiano-musik, sä är manualens omfång onekligen
alltför inskränkt. Men hvarför göra del la? Orgeln behöfver sannerligen ieke låna
nägot af forlepianot. Den liar sjelf en ganska rik musik-litteratur, som kan, om man
endast afser verkligt goda och klassiska verk, läfla med hvilket annat instruments som
helst. Men den har ett liufvudsakligl. fel, del att vara föga eller intet kändt. Så var
det icke fordom. Men hvems är felel? Till en icke obetydlig del deras, som äflas
att modernisera orgelspelet och pätruga delta instrument musik, som för det icke alls
passar och aldrig varit ämnad all på det utföras. Tonsättare för ett visst instrument
beräkna på förhand delta instruments alla egenheter och tillgångar, samt lämpa sina
arbeten noga derefter. Bland de oändligt många, hvilka skrifvit och skrifva musik för
fortepiano, finnes väl knappt någon enda, som dervid har tänkt eller tänker det
ringaste på orgeln och dess egenheter. Vi äro icke sinnade att förneka tillvaron af rätt
många goda, till en del alldeles oofverträffliga composilioner för fortepiano; men de
upphöra att vara förträffliga, om man trugar dem på ett annat instrument, för hvilket
de aldrig voro ämnade. Den skönaste fortepiano-sonat blifver, om den spelas på orgel,
endast en usel carricalur. Orsaken härtill är, utom cll mycket olika anslag jcmle

omöjligheten att återgifva toner, hvilka öfverstiga f, den omständigheten alt mycket
hastiga lopp och tonslingringar, hvilka laga sig särdeles väl ut på fortepianol,
frambringa på orgeln endast orediga lonmassor. Orgeln har visserligen några stämmor,
hvilka hastigt angifva tonerna; denna hastighet har dock en af naturen sjelf bestämd
gräns, utöfver hvilken man omöjligen kan komma; ty om ventilerna mycket hastigt
öppnas och tillslutas, så hinner icke tillräcklig luft rusa in i piporna för alt gifva dem
full lon. Några ljuda, andra icke, och den gräsligaste villervalla uppkommer. — Hvad
åter angår manualens 1, 2 och 16 fots stämmor, sä måste man noga komma i håg
alt dessa icke äro sjelf ständiga stämmor, kunna således icke gifva några sjelfständiga
hvarken höga eller laga toner. Deras enda, men ganska vigtiga bestämmelse är alt
understödja, förstärka och försköna de egentliga tonerna, hvilka gifvas endast af 8
fots stämmorna, och hvilka äro lika många som manualens tangenter, hvarken flere

eller färre. Man kan icke komma högre än till och med f, icke heller längre ner än
till och med stora C. Alla toner, hvilka ligga utom dessa båda gränsor, äro icke till
för orgelmanualen. Contraoclaven med dess 12 conlraloner saknas dock icke; men
de skola icke sökas i manualen ulan i pedalen, och finnas i den sednares lägsta oetav,
Derföre äro här 16 fots stämmor hufvud- eller grundstämmor; de af 8, 4 och 32 fots
ton deremot endast underslödsstämmor. De förstnämnde måste vara rådande, de
sed-nare uuderordnade. Härigenom kan orgeln frambringa bastoner, fullare, ulhålligare,
och, vi våga tillägga, skönare än eoulrabasens eller flygelns.

Med allt detta förneka vi icke att åtskilliga forlepianoslyeken kunna spelas på
orgel, äfveusom att orgelstycken stundom Inga sig väl ut på fortepiano. De förra
måste likväl icke sträcka sig utöfver manualens högsta gräns och hafva ett tempo,
som icke är hastigare än ungefärligen det, hvilket vanligen betecknas med allegretto
eller högst allegro moderato. Genom denna öfverflyltning på orgel vinnas några
fördelar, andra deremot förloras. Styckets ursprungliga caracler undergår alltid betydlig
förändring, och den försvinner icke sällan helt och hållet. — Vi neka icke heller alt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1853-1854/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free