Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysi. Kyrkan har sina Ioner, — veriden har äfven sina. De sednare må vara huru
tjusande som helst, de utgöra dock en del af det vanhelgande skräp, hvilket Herrans
gissel utdref ur Templet.
Här inställer sig helt naturligt fragan: huru förhåller det sig med Fore- och
Efterspelen för närvarande inom de Svenska kyrkorna? Svaret härpå kan icke blifva
något annat, än att förhållandet i delta afseende inom de flesta är högst hedröfligt, alt
icke säga alldeles oefterrättligt. (Några få hedrande undantag finnas, hvilka gerna
erkännas och värderas; men dem gäller icke frågan.) — I bästa fall får man såsom
förespel höra någon gammal utnölt vismelodi, eller en afslvmpad opera-aria. Men vida
vanligare är, att få höra en hel hop accorder, anslagna än i cn än i cn annan tonart,
utan att man märker ringaste tillstymmelse af ordentliga utvikningar. Mellan dessa
accorder inflickas då och då några små qvintileringar, i livilka man förgäfves söker
att upptäcka någon enda musikalisk tanke. Någongång inträfTar, — vi hafva på mer
än ett ställe hört detta, — att den välförslåndiga orgeluislen med ena handen anslår
ett och med den andra ett annat accord inom särskilla tonarter, och icke sällan händer
att det ypperliga förespelet slutats i cn helt annan tonart än den följande choralens.
Man kan lätt tänka sig forbistringen, när sång och orgel sedan föllo in tillsammans.
Vi förbigå alldeles de derpå följande i högsta grad afskyväckande mellanspelen,
äfvensom alla förslag och efterslag, små driller, tremolauler m. m., hvarmed
choral-melodien alltemellan tillpyntades. — Såsom efterspel får man höra i bästa fall en
gammal ouverture eller cn krigsmarche; men vida oftare en polkctta eller galopade, en
francaise eller vals och icke så sällan en duglig polska. Ar delta rätt och tillbörligt?
— Om predikanten, i stället för att tolka de eviga sauningarnc, förcloge sig det orådet
att till församlingen hålla åtskilligt vackert tal i politik, eller om dramatisk konst, eller
om bästa sättet att tillställa baler, slädpartier och lekstugor, o. s. v., månne icke de
flesta åhörare skulle af förskräckelse genast rusa ut ur kyrkan och prosten sjeif skulle
väl aldrig någonsin mer få uppträda i en predikstol? — Men alldeles opåtaldt tillätes
orgclnisten alt genast efter Gudstjenstens slut och innan församlingen ännu hunnit väl
ut ur kyrkan, med valsar, mazurkor och polskor m. m. rätt lifligt påminna den om
nöjen, njutningar och uppträden, hvilka i öfverflöd vankas på alla offentliga
förlustelseställen, på värdshus och krogar! Verlden gör nog allt sitt till, för att så snart som
möjligt söka alt utplåna alla helsosamma intryck, hvilka erhållits af predikan och de
gemensamma andaktsöfningarne, ulan att delta förstörelseverk behöfver begynnas redan
inom sjelfva kyrkans murar. — Men om vi se saken endast från konstnärlig synpunkt,
så bevisa sådana efterspel en fullkomlig brist på kunskap om orgelns egenskaper och
bestämmelse. Orgeln är det mest kyrkliga af alla instrumenter, man kunde väl säga
att den uteslutande är kyrklig. Den har Kristendomen alt tacka, om just icke för sin
första ringa uppkomst, likväl för allt, hvad den under seklernas lopp så småningom
blifvit, för hvad den nu är. Den har sedan mycket lång tid tillbaka nära anslutat sig
till den Kristna kyrkan, detta ord laget i dess allmännaste betydelse, och den träffas i
en mängd kyrkor inom nästan alla kristna länder. Den lämpar sig förträffligt väl för
utförandet af all musik, som är salt i sträng, i kyrklig stil. Dercmot visar den sig
högst motsträfvig, då man på den vill spela moderna, i lätt stil satta musikstycken.
Man må på orgel spela så väl man någonsin kan en krigsmarche, det finnes väl ingen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
