Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likgiltigt. Man bör vara belålen om de stycken, li vilka blifvil framlagda inför
allmänheten, utgöra ett fulländadt helt hvar för sig, innehålla vackra musikaliska tankar och
framförallt passa för det afsedda hufvudiiudamålet. Så vidt vi förmå döma härom, har
man i dessa afseenden icke skäl till klagan. Visserligen förekommer stundom en eller
annan hårdhet för det vid allvarlig musik mindre vana örat. Men om detta icke blifvit
alldeles borlskämdt, så försmäller hårdheten så småningom, derigenom all man några
gånger upprepar dylika ställen.
Man har sagQoss alt dessa Choral-præludier m. m. blifvit granskade odi gillade
af Sveriges främsta musik-anstalt, Kongl. Musikaliska Akademien, samt antagna oel
lagda till grund för den undervisning i orgelspelning, som inom nämnde akademi
meddelas. Om så förhåller sig, så har naturligtvis derigenom det här auraäldla arbetet
erhållit en vida fördelaktigare recommendalion, än den vår svaga penna förmår
åstad-komma. H. Hildebrandson.
Reflexioner rörande virtuositet i allmänhet och vår tids konstnärer
isynnerhet.
Om delta ämne har författaren af artikeln *Virtuosn i Schillings
Universal-Lexikon der Tonkunst yttrat åtskilligt tänkvärdt och med vår egen åsigl väl
öfverens-stämmande, hvarföre vi taga oss friheten här meddela våra läsare detsamma. Den
värde författaren säger nemligen bland annat följande: »Ingen kan neka, att vår tids
musikaliska produktioner företrädesvis utmärka sig genom mångfalden i användningen
af yttre medel. Samma väg har virtuositeten gått, i det hennes mekaniska utveckling
uppnått eu ovanligt hög grad, och hos många tyvärr blifvit helt och hållet huTvudsaken.
Saker, hvilka det förra århundradets största virtuoser skulle hafva förklarat för
fullkomligt outförbara och omöjliga, utföra nu nästan nybörjare med lätthet. Men deremol
måste man visserligen äfven om de mest utbildade mästare bekänna, alt de blott högst
sällan höja sig till en sannt konstnärlig produktion och att hela värdet af deras
prestationer hufvudsakligen endast består i ett mäktigare besegrande af del mekaniska.
Visserligen är det sannt, alt verk, hvilka fer ett halft århundrade sedan tjenade de
berömdaste virtuoser till en högst lysande utveckling af deras konst, nu af begynnare med
temlig lätthet föredragas; likväl skulle man mycket misstaga sig, om man deraf ville
draga den slutsatsen, alt våra begynnare presterade lika mycket, som de gamla
mä-slarne. Ja, vi belvifla, att många af vår tids utmärktasle virtuoser skulle kunna låta
höra sig i elt af dessa enkla stycken, om en af dc gamla mästarne (orut hade spelt
det, ty hos dessa kom det an på den grad af skönhet, med hvilken de löredrogo det
anspråkslösa; endast för att i denna finaste utbildning ernå en hög grad af
fullkomlighet, öfvade de sig med en oförtrutenhet, som man nu blott finner använd på
mekaniska konststycken. Hvaraf kommer det väl, att så få af våra virtuoser förmå väl
föredraga t. ex. Beethovcnska verk? — Deraf alt det här kommer an på något mer
äu blott technisk färdighet. Kunde man väl ock tro, att sådana ansträngningar t. ex.
tor en Clemcnli eller Vioili skulle gått förlorade och att de deri icke hade hunnit
längre än våra begynnare, som nu börja med deras stycken? —Svårligen! hela virtuo-
siteten har blott tagit en annan riktning, och äldre mästare skulle förvånas, dock iok*T~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
