Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en Symphoni i G-moIl, voro komponerade af Goncertgifvaren. Ett decisift
och detaljeradt omdöme öfver dessa båda, i stora dimensioner aflåltade, tondikter
vilja vi icke afgifva efter att blott hafva åhört dem en gång. Så som vi vid detta första
åhörande uppfattade dessa prestationer, funno vi dera emellertid värda all
uppmärksamhet. Visserligen motsvarar icke Symphonien fullt hvad dess titel innebär; deu äger icke
den formfulländning i detaljerna, den enkelhet, men tillika storhet ett konstverk af delta
slag fordrar; fastmera framställde den en tonfantasi eller en tonmålning, och försvarade i
sådan egenskap väl sin plats. Adagion, kanske nog lång, framstod dock med utmärkt
vackra melodiska satser, ganska bra utarbetade. Särdeles anslog oss Seherzon med
sina djerfva ideer och väl hållna motiver; Finalen, som härmed var sammanväfd,
utgjorde endast ett obetydligt tillägg. Både Ouverturens och Symphoniens
instrumentering vittnade om utmärkta anlag och flitiga studier. Det förra numret var kanske
mera originell, men mindre melodiskt; det sednare deremot mindre egendomligt, men
öfverflodande af melodiska partier och pikanta instrumentalcflekler. I Symphonien voro
reminiscenserna dock alltför många och påtagliga för all blifva oanmärkte; men om vi
afräkna dessa, återstå tillräckligt intressanta pointer, hvilka bevisa motsatsen af den
förmodan del skulle tonsättaren icke kunna röra sig sjclfständigt. Att äfven
allmänheten intresserade sig högeligen för Herr W:s båda kompositioner, bevisade de applåder
som flera gånger rätt lifligt under dessa styckens utförande läto sig förnimma. Med
sin brinnande kärlek för konsten, och med sin lyckliga musikaliska talang skall Herr
W., såvida han iakttager en sträng sjelfcrilik, och vidare går framåt, en gång — vi
älska att tro det — blifva nämnd som en bland de ulmärklare svenska
instrumcnlal-komponister.
Orchestern under Herr Hofkapellmäslaren Foronis ledning utförde Herr Winrolhs
kompositioner med sin vanliga esprit och finess.
Salongen var icke så talrikt besatt som man hade anledning alt vänta, då det
gällde att uppmuntra en inhemsk tonsäLlarc med den förmåga som Goncertgifvareii
visade sig äga. H. K. H. Prins Oscar behagade öfvervara Concerten.
= Den sorgliga nyheten om Fru Betzy Natkalia DarmslrÖms bortgång, vid endast
34 års ålder, upptaga vi i vårt blad med ett varmt deltagande för den vid griflen sör.
jande maken. Fru Dannslröm tillhörde en kort tid den svenska scenen, och sällan har
uågon, som icke i en tidigare ungdom debuterat, gjort del med deu iramgång som bon.
Hennes debut på Kongl. Theatern i Operan »Martha», der bon genom sitt naiva spel
och sin lifliga oeh spiriluela sång hufvudsakligen bidrog till denna Operas framgång,
tillvann henne med ens den Stockholmska publikens bevågenhet. Hvem af oss kunde
tro, då vi i denna opera sågo henne så lelnadsglad, så fullkomligt hängiivaudc sig ål
den konst, som då för henne öppnade en lofvandc framtid, hvem kunde tro att denna
rol — hennes första — skulle blifva hennes sista? En resa till America, den hon
för-lidct år, kort efter sitt bröllop, företog med sin man, blef en orsak till hennes alltför
tidiga död. Klimatet i det nya landet bröt hennes redan förut vacklande hälsa, och
sjuk återvände hon till fäderneslandet, för alt der finna sin graf. Under sin sista
sjukdom funno hennes vänner henne sysselsatt med komponerandet af några romancer,
bvaribland en, benämnd »En blick tillbaka», med ord af Fröleen, blef hennes afsked till
det lif, som en gång öppnade för henne utsiglen till en lofvandc framlid^ men hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
