- Project Runeberg -  Ny tidning för musik / 1855 /
37

(1863-1857)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utförd i kostym af Sennora Morena; 5) Bolero, komponerad och utförd af M. Hauser;
6) Ouvcrtyr till »Semiramis»- af Rossini; 7) »Voglein im Baume», komponerad och
utförd af M. Hauser; 8) Sånger af Mendelssohn, sjungna al Max. Charlon ; 9) Concert
af Weber, utförd af Mad. Collignion; 10) The rosé of summer, komponerad och
utförd af M. Hauser. Operaus kapellmästare, en ganska talangfull musiker, och
Rossi-nis brorson, ledde det hela.

Jag blef till den grad väl emottagen, att jag är säker om utgången al min nästa
konsert. Publiken här bar mera sinne lör musik än i andra Yankeeländer; det
söderländska blodet är emoUagsammare, än krämarblodet vid Missisippi. Tiduingarne
omtalade mig med enlhusiasni, ty sedan (ör längre lid tillbaka har härstädes ingen
violinspelare låtit höra sig. Synnerligast anslog »Vöglein im Baume» med anspelningar
på »Yankee doodle»; och några spanska folkmelodier, dem jag som en äkta
kosmopolit inflätat i stycket, väckte stort uppseende. Gfler konsertens slut inkommo de
förtjusta Sennora’s på thealern, och berömde mig högeligen, men försatte mig derjemte i
en icke ringa ångest, ty de nyfikna donnorna upplogo min violin ur fodralet, och
gjorde min af att vilja fingra derpå. Lady Clay blef dock miu befrierska; hon förstod
min ängslan och räddade min violin från alt komma i något slags närmare förhållande
till dessa farliga skönheter.

Representationen af »Don Juan», den jag här bevistade, var högst egen. Miss
Hayes sjöng donna Annas parti, Mad. Dévories Elviras, och Mad. Charton Zerlinas.
Allt skulle gått ganska bra, om icke Ottavio varit nog mycket inspirerad, icke af den
Mozartska musiken, utan af romm, som är en af sångarne mycket anlitad dryck.
Redan i första scenen, då Donna Anna störtar sig öfver sin faders lik, hade så när Don
Ottavio, hvilken skali tillbakahålla henne, fallit Iramslupa, derest icke hon, märkande
sin brudgums vacklande tillstånd, hållit i honom med all den styrka som stod henne
till buds. Publiken, alltlorval kännande denna sångares originela talang, qväfde sitt
ogillande, endast för att icke störa framställningens fortgång. Men i slutet af forsla
akten, i den bekanta balscencn, uppnådde Oltavios inspiration en sådan höjd, att han,
snafvande på Donna Annas långa klädning, föll, och drog Elvira med sig i fallet. Då
kokade det peruvianska blodet öfver, och den famösa Otlaviosångarcn kunde med möda
af soldaterna räddas från att få huden full med strvk.

Min andra konsert var, i trötts af den qvalmiga hettan, gynnad af ett ulsåldt hus.
Jag blef öfverhöljd med bifall och blommor, och då jag till slut i Carnaval de
Venise-stilen improviserade några variationer Öfver en peruviansk folkvisa, uppnådde
bifallstormarna sin kulminationspunkt. I de officiela tidningarna lästes dagen derefter följande
strof: »Hans Höghet Republiken Perus President nedlät sig alt bevärdiga
Violinkonst-nären Miska Hausers Konsert med sin höga närvaro, och tillkännager så väl för
konstnären som lor sångerskan Miss Hayes sin tillfredsläilelse och synnerliga aktning.» Af
dessa rader kan man fatta hvilken gloria och spansk grandezza Presidenten vet att
sprida omkring sig.

Af alla fordna spanska seder och bruk har damernas hyllning härstädes
bibehållits i sin ursprungliga heigd. Med en poetisk eldig inbillningskraft finner den älskande
äkta mannen sig gerna i att vara sin dams slaf. Men de sköna Sennora’s göra också
största anspråk på galanteri, och den ringaste försumlighet härutinnan har till följd en
obeveklig hämnd. I sällskap närmar man sig ett fruntimmer blott i del fallet att man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ntfm/1855/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free