Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Delta och dylikt kan icke anses hafva sin grund i ofullständiga teoretiska kunska-
• •
per, utan är endast en oundviklig följd af omöjligheten att genom innehållet motivera
formen, samt gifva densamma den karakter af frihet, hvilken endast en verklig öfver-
ensstämmelsc mellan dessa begge förmår åstadkomma.
470 • • • * * ^ * .
Det ar i sanning skada alt så mycken flit och god vilja som Ilerr G:s uppoffras
på eu verksamhet som aldrig kommer alt föra honom ett steg längre på den väg ban
betrådt, en väg som i sjelfva verket långt mera är en afväg än den, på hvilken de
afgjordaste »framtidsmän»*) bcdrifva sina musikaliska gräsligheter; ty dessas extravagan-
I - •
ser kunna måhända regleras till en nyttig verksamhet; men från det tröstlösa
stillaståendet och instängandet inom trånga, föråldrade former, kunna i allmänhet endast
fä lösrvcka sig.
v O
Orsaken till åtskilliga af våra inslrumental-komponisters stabilitet inom dessa
former. bar ulan tvifvel sin grund i den autoritet dilettantismen velat förskaffa sig.
v .r r- - i * ’ w *0 . . • . . E
Man söker gå dilcltanlernas önskningar om »klarhet» och »lätlfalllighel» etc. till
9 • W 9
mötes, och tillgriper derlöre den form de uppgifva som den enda, inom hvilken nämnda
egenskaper kunna göra sig gällande — den Ilavdnska. Och hvaraf detta? Sannolikt
genom de llaydnska motivernas kortare utsträckning, hvilken hos dilettanten bereder
dem lättare tillgänglighet samt isynnerhet lättar uppfattningen eller åtminstone
uppmärksammandet af den kontrapunktiska behandlingen, hvilken redan hos Beclhoven
• M *
icke mera anses existera, för att icke tala om än sednare komponister, derförc att
dessa, i stället lör de kortare figurerna, ofta använda hela perioder till del
kontrapunktiska arbetet, hvilket derigenom af dilettanterne troligtvis icke ens blifver bemärkt.
En sak som Ilerr G. i allmänhet sökt undvika, är den stela periodbyggnad af
sjelfva moliverna, livarigcnom man, efter hörandet af de fyra första takterna, med
osviklig säkerhet kan förutsäga de fyra kommandes melodiska och harmoniska gång;
• 1 • • • g * L4
ett sätt som eljest ganska myckel gouteras af några våra inslrumental-kompomster, och
hvilket visst icke litet bidrager till alt deras verk tilläggas egenskaperna af »klarhet»,
\ * I • .
»lätlfalllighel» och eller omständigheterna äfven »renhet». Vid sjelfva ■»genomlörmngcn»
kunde man dock ofta förutsäga tigurens imitation i basen då den förekommit i öfver-
C?
stämman och tvertom; något som väl kan vara äinnadt att ingifva den musikaliskt
* ’ -•# *i f | 1 . | ; i . •
omyndige den smickrande tanke att äfven han besitter en klar öfverblick af mera
komplicerade ställen, men som för den mera musikvane oftast blifver i hög grad
• • • • 9 9 I
ledsamt. ....
För alt delta sednare icke skall kunna inträffa, böra, i sådant fall, moliverna ega
• * • ♦ t I #
en långt större inre betydelse än den herr G. inlagt i de till symfonien begagnade.
De detaljanmärkningar vid släinföruing, harmonigång och instrumentering, hvilka
efter en gångs hörande af symfonien kunnat göras och minnas, äro måhända icke
motiverade nog alt här framställas. 1 allmänhet sagdt, inskränkte sig den egentliga
slämförniugen allt för mycket endast till ytterslämmorna, hvarjemte harmonien, ulan
alt i del hela modulera mycket, någon gång tog ett djerfvare anlopp, hvilket dock i
de flesta fall alltför hastigt ätersjönk till den herrskande tonarten. Instrumenteringen
vittnade val om någon vana, men erbjöd ingenting framstående. Del föråldrade nianc-
% t • • _ . _ t
*) NB. Förkainparne for del i Tyskland spökande »Kunslverk der Zukuun» und »ZiikunFlsitiusik»»
aro ända till namnen obekauta för vår publik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
