Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
réglorna föf ordets och tonen s före ning. De skola på sin höjd uti fcrmalérna Inga sig
några friheter, och endast sådane som öfverensstämma med ackompagnemenlet, så alt
ieke sångaren i sitt förbättringsraseri möjligen drifver omkring på qvartsext-ackordels
(oner, under det orkestern uthåller dominantackordet, eller tverlom.
Mina samtal med hr Gordigiatii, och metoden hos dem af lians eléver, som jag
hade tillfälle alt höra, hevisade mig att han i alla dessa punkter fullkomligen delade
mina åsigler.
Både Pariser- och Prager-konservatorierna sakna ännu flera Specialklasser; mycket
falas ännu i undervisningens fullsländighct. feke dessmindre finnes ett tillräckligt
åntal elever, som äro i stånd till att nästan uteslutande med egna krafter åstadkomma
lyckade exekutioner af de svåraste verk, t. ex. Beethovens svinfoni med körerna.
Detta är oslridigt ett af de skönaste resultater hr Kittl har uppnått.
Om konservatoriets bestämmelse är att bevara och vidare utbilda alla tonkonstens
delar och de närmast dermed sammanhängande vetenskaper, så begriper man ej,
livar-före icke ett sådant program genomföres i verkligheten, icke ens i Pariser
konservatorium. Länge egde delta icke en gång klasser för lärandet nf instrumenter, så
nödvändiga som kontrabas, basun, trompet, harpa. Dessa luckor äro val numera fyllda,
men flera återstå ännu. Sålunda läres ej violinens pizzicato; någon serskild klass för
åltviolcn linnes icke; i klarinellklasserna lemnas bassethornet utan afseende —
åtminstone borde man studera den af Adolf Sax uppfunna hasklarinelten; likaså förbigås
instrumenter sådane som saxophon, bastuba, saxhorn, m. fl. På slaginstrumenter»«
tänker ingen, och likväl äro dessa, synnerligasl pukorna, lika vigtiga som numera
vårdslösade: utom pukisten vid stora operan i Paris, hr Poussard, känner jag endast
högst tre verkligen utmärkta. Och ni vet huru många orkestrar i Europa jag under
de sednare åren haft tillfälle att lära känna. Delta allt är luckor, dem man äfven
m
finner i de andra konservatorierna. Mest beklagansvärdl är dock kanske att ingea
klass fSr rytmun existerar, der alla elever utan undantag, sångare såväl som
instrumentalister, lära sig besegra laktindeiningens olika svårigheten Erån obekantsknpen
med rytmen härrör denna olidliga vana bos Italiens och Frankrikes musici, all alltid
blott framlyfla de starka laktdelarne och sålunda hylla ett tomt frasväsende; deraf
omöjligheten hos de flesta af dem, alt med behörig finess utföra saker i synkoperad
stil, t. ex. Spaniens intagande melodier, dem man i Frankrike säger vara förvända.
Italiens och Frankrikes sångare sakna all förmåga att lekande behandla rytmen, och
när de ej kunna kringgå sådane tillfällen, så utfaller resultatet gemenligen högst
be-dröfligt. Deraf komma deras barnsliga och löjliga begrepp om rytmisk anordning och
deras förvåning öfver en melodi, hvars accent afviker från den, som oföränderligt är
antagen i Frankrike och Italien. Deraf denna veklighet hos utöfvande musici i
allmänhet, hvilka äro vana att genom de förut bestämda och förutsedda iiidelningarne och
be&eckriingarne bäras och ledas som små barn, hvilka ej kunno gå utan att faslhälla
sig vid någon stadig stödjepunkt. Beethovens symfonier hafva med våld uppryckt en
Stor dol af våra musici or denna enfaldiga vana och bibringat dem sinne för pikantå
och originello rytmer. Hvad sångare deremot vidkommer, har ännu intet skett för att
afbryta deras älskliga slummer, att sätta deras blod i lifligarc omlopp .och alt vänja
dem vid uppmärksamhet på rördseu samt dess rätta behandling. Deras tröghet fortfar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
