Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J_2jL
H:rr Berwalds och Randels’ programmer företedde åtskillig likhet i uppställningen,
i begge återfanns i andra afdclningen en Beelhovensk symfoni: A-dur och Eroican;
i (orsta afdelningen cn äldre ouvertyr af hvardera konsertgifvaren, samt i Herr
Berwalds Mendelssohns konsertouvertyr »Hebriderna», och i Herr Bandels en intermezzo,
beslående af en Wermlands- och en Blckingspolska jemte introduktion for orkester af
konsertgifvaren — den enda nyhet bland alla de många konserlnumren. Polskorna äro
ganska effektfullt satta för orkester; introduktionen, i förhållande till sitt innehåll, dock
något för lång, samt af den, bland mängden af sådana, ganska vanliga egenskap att
icke alltför tydligt låta ana hvad som komma skall. Alt stycket icke egentligen
lämpar sig till konsertnummer har författaren genom benämningen »intermezzo» sjelf velat
antyda. Al solonummer utförde hvardera af konsertgifvarne en äldre och en nyare
komposition ; Herr Berwald gaf stycken af Viotli och Sivori, Herr Randel af Rode och
de Beriot. Bland de uppförda sångnumren voro af mesta intresse, å Herr Berwalds
konsert, Bczias aria ur operan Oberon: »Ocean, du Ungeheuer», utförd af Fru Romani,
samt törsta aktens ffnal ur »Valtendragarcn»; å Herr Randels, Donna Annas aria ur
(jerde aklen af »Don Juan», utförd af M:li Michal.
M:ll WihetiuS) som på sin soiré utförde tvenne arier: ur »Årstiderna» och »Stra-
ø
delta»; sånger af Lindblad och Josephson; cn folkvisa från Gottland, samt, jemte M:ll
YValin och Levin, en terzett ur »Tell», — är i besittning af en vacker och lyllig röst samt
ett flärdfrilt och i allmänhet musikaliskt föredrag, hvilket dock, i alseende på
intonationens renhet, denna afton åtminstone, icke var fullt tillfredsställande. Utom
ofvan-nämnda damer, biträddes M:ll Wibelius af M:II Wiltman, en icke nnmngifven
violinspelare och Herr Thorscll, hvilka utförde Beethovens B-durs-lrio (den mindre,
ursprungligen med klarinett) på ett ganska vårdadl sätt, ehuru, hvad isynnerhet lorsla satsen
helräflar, i ett alltför långsamt tempo, hvarjcinlc cn tredubbel qvarlelt af mansröster
(Upsalastudciiler) genom sitt föredrag af åtskilliga sånger beredde publiken ett
synnerligt nöje.
Vid uppförandet aF »Don Juan» i Thorsdags, då H:rr Ilnylund och IViUman
öfver-tagit Guvernörens och Mazeltos partier, samt, å sångens vagnar, utlorde dem ganska
tillfredsställande, gafs äfvrn slulsextetlcn. Vi hafva vid ett föregående tillfälle
(omnämnandet af Herr d’Auberts konsert) uttalat oss mot upplagandet af densamma, och
resultatet af det i Thorsdags gjorda försöket bevisade att vi haft rätt. Med Don Juans
person har dramat nått sitt slut; lian ensam förlänar de öfriga personerna deras
dramatiska betydelse, och med honom törlora de den.
I stället för detta experiment lycka vi det hafva varit mera skäl att söka få ett
och annat af de sceniska arrangementerne mera i öfverensstämmelse med sunda
förnuftet. Sålunda vore det, bland annat, intressant alt få vela till hvilken förbrytelse
guvernören gjort sig skyldig, eftersom han måste göra Don Juan sällskap på dennes
helvelesfärd; (vi anförde vid ofvannämnde tillfälle ett sätt för uOörandet af denna
scen, hvilket gifver den en vacker symbolisk betydelse), älVcnsom andens inträdande
väl kunde arrangeras på annat vis än nu. Det förefaller nemligen högst löjligt att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
