Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baka i liden, desto mera gör sig det poetiska skaplyoue gällande, hvilket vi lärt
kän-ua och älska i så, många af baos sånger. Sålunda mera i första stycket, än i det
sista, och ännu mer i de tvenne mellansatserna: Allegro (F-dur) och Scherzo (D-dur),
hvilka i karakter och aoiägguing närma sig en nyare lid, äro ell mera omedelbart
uttryck af författareos musikaliska individualitet, med prägnaata motiver och cd
sammanhängande, afrundad form — två utmärkt vackra musikstycken. Instrumenteringen
framställer de musikaliska idéerua klart och tydligt, utao all dock på något märkbart
sätt höja dem. . .
Symfonien utfördes tillfredsställande, och emotlogs med det bifall, hvarje ädelt
konstverk tillvinner sig bos alla som förstå att uppskatta detsamma.
Finalen ur Titus, deri åtskilliga af lyriska scenens artister, samt Kongl. Teaterns
kör medverkade, aflopp icke ulan några ojemnheler, hvartill M: 11 Sältströms osäkerhet
i Servilias parti till icke ringa del torde varit skulden. Sexti recitativ, hvilket
föregår Finalen, föredrogs af Fru Romani, likväl med ej alldeles ren intonation; bättre
lyckades hon uti en aria ur Spohrs Faust, hvilken mening publiken äfven tycktes dela,
att döma af de lifliga bifalltccken Fru R. efter delta styckes slut fick emottaga. Tvenne
nummer ur Rossinis »Stabat Mater», — Sopranarian med kör, samt Bas-arian, —
före-kommo äfven, ålergåfvos dock ej med tillräcklig energi, hvårföre de ej gjorde del
intryck, de, icke såsom andelig musik, men väl såsom vackra musikstycke^ eljest förmå
åstadkomma.
Beethovens symfoni med slutkör öfver Schillers Ode »An die Freude» gafs denna
gång ej med så stora tillgångar i kör och orkester, som för tre år sedan, då
amatörer biträdde. Utförandet var nu, liksom då, förtjeiistfulll, hvad beträffar de trenne
första satserna; de sjungande i sista satsen gåfvo sig all möda att besegra de stora,
nära nog oöfvervinneliga svårigheterna i deras stämmor, och man bör derföre hålla
dem räkning. Ett snart återupptagande af detta verk (ej med 3 års uppehåll) skulle
säkerligeu bringa till klarhet de ännu vacklande omdömen om detsamma hos vår publik.
= Kommande veckans reperloir upptar följande representationer: Måndagen
den 14, Jane Eyre. — Aria ur »Trollflöjten». — Qvarnen vid Marly. Onsdag, Troll-
flöjteo. Thorsdag, Förtalet. Fredag, Trollflöjten. Söndag–––––––-Måndagen den 31
Profeten, (Första representationen hvarvid Herr Ander kommer att uppträda. Börjas
kl. half 7.)— Under öfning äro: Aliessandro Stradella, att uppföras den 25 Maj. —-
Hugenol-terna, all uppföras den 30 Maj. — En moders bild, och Sullivan.
= M:ilc Lekmans debut såsom Pamina är bestämd till nästa Onsdag; Natleus
Drottning sjunges af M;!ie MichaL
— D:lle Louise Levin, som lemnal Kongl. teatern, för att i utlandet, der flera af
våra förnämsta sångerskor vunnit lycka och framgång, söka engagement, samt
derunder vinna fulländning i sin konst, ämnar i nästa vecka gifva en »matinée musicale»,
der flera goda saker samt åtskilligt nytt lär komma att erbjudas. Till gifvandet af
denna musiktillställning, hvilken i öfrigt icke kommer alt vjdare offentligen
tillkänna-gifvas, har M:lle L. blifvit uppmanad af flera bland våra förnämsta musikaliska
notabiliteter, hvilka genom subskription på förband tillförsäkrat henne ett talrikt auditorium.
= Den komposition, som Juryu i Musikaliska Täflingskomitén utmärkt medelst en
»mention honorable», och som var försedd med följande motto: »Ut desiul vires, tamen
est laudanda voluntas» — äger Herr Söderman (Junior) till författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
