Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på räkniug af den opassligbet, hvilken
hvarföre äfven elt afgörande omdöme om
förhindrade fortsättandet af M:ll L:s debuter,
hennes sång ej ännu torde böra afgifvas.
Programmet till D:lle Levins Musik-Malinée, den 16 Maj, innehöll icke mindre
än 7 vocal-numror, föregångne af BeeLhovcns A-dur-sonat för piano och violoncel),
ganska väl utförd af D:lle Willman och Herr Mollenhauer. Den talrikt församlade
publiken, bestående mest af damer, behaudiade hvarken sonaten eller de spelande efter
förtjenst; desto mer uppmärksamhet egnades sångnumren. D:lle Levin uppträdde 3
gånger (med aria ur Mozarts »Cosi fan tutti», tillsammans med Fru Romani: Duett ur
»Jessonda», samt aria ur »Il Giurametito» af Mercadante), och lyckades bäst i det
Mo-zartska stycket. Hennes röst är välljudande och omfångsrik, hennes intonation är
ren, men hennes föredrag skulle dock vara vida mer behagligt, ora hon hädanefter
bortlade ett vid detta tillfälle märkbart oskönt vibrerande, hvilket mindre tycks
härleda sig från röstens svaghet, än från en antagen ovana, af hvilken lätt kan
blifva manér. Bland de öfriga numrorne voro af mesta intresset: romanser af
Schu-bert, Mendelssohn och Lindblad, själfullt samt med exemplariskl fulländad deklamation
föredragne af Herr Giinlher. En ung musikälskarinna försökte sig i trenue smärre
stycken, besvärades likväl af rädsla, hvilket menligt inverkade på intonationens reuhet.
Ingen är profet i sitt fädernesland, säger ett gammalt, välkondilioncradt
ordspråk, som sällan slår felt. Ett undantag bar man dock omsider lyckats upptäcka,
som i dubbel mening kommer besagde ordspråk på skam, enär bemälde undanlag är
profet, icke blott i ordspråkets, utan ock i Meycrbeers mening — och det både i sitt
fädernesland och i andra länder, samt sednast i Stockholm. Med ett ord, Aloys
Ander är här, har uppträdt i Profeten och Stradella, åstadkommer fanatism medan
han vistas här och utan tvifvel en märklig saknad, sedan hjm lemnal oss. Hans
stämmas sällsynta skönhet, omfång och kraft, hans förträffliga metod, hans ypperliga spel,
hans säkra rutin, den poesi som hvilar öfver det hela — delta allt är redan en fail
accompli, hvarföre vi ej akta nödigt att vidare utbreda oss deröfver. Vi nämna blott
alt Herr A. ej blott föredrager åtskilliga numror på ett sätt, som ger dem en här
förut okänd betydelse, och derigenom förvandlar gamla stycken till nya, utan ock
anbringar momenter, hvilka förut antingen ej funnits, eller ock passerat obemärkta.
Sådant förekommer t. cx. i tredje aklens slutscen i Profeten, der han förödmjukar
sina uppstudsiga uuderhafvande, i Stradcllas sista akt m. m. Äfven af Raoul, som
blir Herr A:s tredje rol, har man anledning att hoppas högst intressanta företeelser;
det vissa är, att denna konstnärs engagerande beredt publiken elt lika angenämt som
redbart nöje, derjemte stadgat begreppet om större tenorpartiers rätta ålergifvandc och
derigenom för yngre sångare framställt en praktisk kurs, som för kommande lider
bör vara af stor nytta.
Konserten i Clara Kyrka Pingstaftonen,
Arlisternas Pensionskassa, utföll i musikaliskt
till förmån för Litteratörernas och
hänseende ej sä som man hade önskat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
