Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bulen tycks hafva tillkommit geuom ovana att sjunga med orkester, ej genom mindre
godt öra (som ref. då trodde) eller genom en hos debutanter vanlig och förlåtlig
räddsla (hvaraf M:Ile L. ej besväras). — Ännu en lyckad debut gå vi alt omnämna.
Eu ung gotlländska, M:llc André, som studerat för Fru Schäfer i Leipzig, och
sedermera varit anställd vid teatern i Dessau, försökte sig i Marthas parti. Med nöje
hörde man det hon framförallt förstår hvad hon sjunger, deklamerar väl, samt sjunger
tyska *) så vackert, som delta språk möjligeu kan låta i sång. Rösten är välklingande,
temligen omfångsrik, ehuru, som det tycks, föga böjlig. Som aktris uppträdde M:Ile
A. med fördel; några stereotypa rörelser med framsträckta armar, samt ett nästan
oupphörligt vaggande af och an med kroppen, hoppas vi skola vara försvunna till
nästa spelår, då vi få återse henne på sceneu.
= London. Henry Bishop. (Till notisen om deuna kompositör i N:o 21 af
den-ua tiduing lemna vi följande data:)
Henry Bishop, näst Purcell, en af Englands mest framstående koryfeer, och som
under nära ett fjerdedels århuudrade ägde en obegränsad popularitet, afled i London den
30 April innevarande år i en ålder af 69 år — nästan glömd och i största fattigdom. Hans
första opera, »Tbe Circassian Bridge», gafs den 23 Febr. 1809 på Drury-Lane-teatern.
Antalet af de operor och skådespel med sång han skrifvit, uppgår till 58 ; alla dessa
känner man numera kuappast till namnen. Det var Henry Bishop, som gjorde
Engelska publikeu bekant med Mozart och flera utländska komponisters arbeten. Under tiden för
Bishops förnämligaste författareverksamhet, som likväl i anseende till hans kompositioners
färglöshct började trötta hans landsmän, biel Carl Maria v. Weber kallad till England. Han
medförde sin »Oberon», som genast blef gifven på Covent-garden-tcalern och mottagen
nied entliusiastiskt bifall. För alt läfla med denne fruktansvärde rival skref Bishop
siu »Aladin», i hvilken han sökte aLt imitera den Tyske mästarens stil, men hvilken
förolyckades, hvarefler Bishop drog sig tillbaka från operan for alt slå
en mindre genre: Sångkomposilione», deri han utvecklade en oerhörd
Universitetet i Oxford utnämnde honom till »Doktor i musik» och univer-
l *
sitetel i Edinburg till professor. Af Droltuing Victoria blef han dubbad till riddare,
men alla dessa utmärkta hedersbetygelser kuude dock icke hindra alt den omtyckte
sång-komponisten bokstafligp.n — dog af hunger. Man skyndade visserligen att genom
konserter och opcrarepresenlationer, gifna till hans förmån, förskaffa honom någon hjelp,
men, som ofta händer, man kom för sent. Döden blef haus befriare.
= Lablache har upplrädt med oerhördt bifall som Dulcamara i Donizcllis
»Kärleksdrycken». Alla platserna i salongen voro upptagne och representationen var
en af dc mest lysande. M:me Bosio (Adina), Signor Gardoni (Nemorino) och
Gra-ziani (Belcore) voro utmärkta hvar och en i sitt parti.
= Paris. Auher’s nyaste opera »Jenny Bell» har nyligen blifvit gifven ocb mottagen
med mycket bifall. Texten berättas äga till gruud en episod ur Jeuny Linds lelnad,
ungefär i »Ambassadriccus» genre, hvilken opera samma författare skrifvit för samma kom-
*) Alt svenskan i sitt fädernesland sjöng pa tyska, förklaras derigenom, att bon inöfvat partiet på
sistnämnde språk, samt alt hon sjöng mot Herr Ander, som jemväl begagnade sig af tyska.språket.
opera totalt
sig ned pä
verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
