Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 40.
1855.
1855.
NY
TIDNING FÖR MUSIK.
3:e Årgången.
Stockholm.
29 September.
Musikaliskt Porträtt-Galleri.
\iv.
Gioncchino H
(Forts. fr. N:o 39.)
Från Rom, dit Rossini rest till uppförandet af nämnde operor, återvände han till
Neapel, der han vinlren 1816 likaledes på ganska kort tid skref sin berömde Otcllo.
Oaktadt den dåliga libretton, behagade operan på det högsta; dess eld och lif gjorde clt
sådant intryck, att Neapolitanarnc liknade den vid en volkan.
Från Neapel begaf han sig åter till Rom, der han år 1817 skref sin Ccnercnlola,
Detta ämne hade af komponister sådane som Isouard och Elienne redan förut bearbetats,
och Rossini hade sålunda alt kämpa mot en betydande rivalitet. Del lyckades honom
likväl, om än denna opera i framgång icke kunde mäta sig med sina föregångare.
Från Rom gick Rossini till Milano, der han genast efter fulländandet af La
Ceneren-tola skref La Gazza Ladra. Den eläudiga texten gaf han den skönaste musik, och
operan hade den största framgång, nästan emot publikens vilja, som säkert skulle
ut-hvisslat tonsättaren, om det vid något tillfälle hade låtit sig göra. Denna opera gaf ett
nytt exempel på lättheten af Rossinis arbetsförmåga: han skref den vackraste duetten
deri inom en timma, omgifven af en mängd notkopisler, hvilka i
hvarandra noterna.
I September 1817 var Rossini åler i Neapel, och redan i November samma år
uppfördes hans Armida, under det all en månad sednare hans Adelaida di Borgogna
gafs i Rom, och den fruktbare tonsättaren dessutom sände operan Adina, osia il Califo
di Bagdad till Lissabon. Vid början af 1818 följde Mose in Egitlo, som bland nämnde
operor hade mesta framgången. Poeten hade i tredje aklen anbringat judarncs
öfver-gång af Röda hafvet, men dekoratören dermed gjort fiasco, och då publiken ända till
denna sccn tillkännagaf del lifligaslc bifall, inträdde här, redan vid första föreställningen,
en så betydlig munterhet, att tredje åktens effekt hvarje gång gick förlorad. Dagen
före den tredje föreställningen kom poeten med stor brådska till Rossini och utropade:
»Maestro, jag har räddat tredje akten l» Maeslron tog leende det framräckta papperet,
och fann alt poeten hade i Moses’ parti inflickat en bön före den ominösa öfvergången.
Poeten tillade med stolthet att det bara kostat honom en timmas arbete. Skrattande
sprang Rossini ur sängen, satte sig i skjortan vid skrifbordet och sade: »då måste jag
väl på en qvarl göra musiken dcrlill!»
cd hög röst dikterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
