Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M:ll H. visade sig emellertid rätt väl bevandrad äfven i denna nyare genre
med framgång egna sig: smidighet och elegans i passagen och drillen samt ett
smakfullt föredrag ej mindre al enkla än af svåra partier rödja goda anlag för det högre
pianospelet. Detta vårt omdöme grundar sig främst på M:)l H:s föredrag af sin inträ—
desnummer, Humme! H-moJi-concerl, en svår och för exekutörer tröttande komposition,
men högst brillant och rikt utarbetad, hvilken M:ll H. utförde i dess helhet och på cltsält
som visade alt hon ej blott öfvervunnil de tekniska svårigheterna, utan äfven förstått
att sätta sig in uti kompositionen, hvilket ock hade den verkan, att hvarje afdelniug
af den eljest föga populära pjesen framkallade el t allmänt bifall. Valet af denna
konsert anse vi lyckligt i afseende på dess både solida och brilianta hall.
Fyllnadsnum-ren, utförda af de biträdande amatörerna, voro Mendelssohns Piano-qvartelt, op. 3
(lillegnad Gölhe) hvars första allegro gafs med god ensemble: elt i sitt slag högst
märkvärdigt arbete, som knappast förekommit vid någon publik tillställning, men som vi
mycket skulle önska alt oftare få höra i dess helhet, enär de erforderliga krafterna
lyckas förefinnas; vidare Rodes sjunde konsert (A-moll), första ailegrosatsen, samt
trenne körer ur Clierubinis »Requiem», utförde af vårt sångsällskap. Slutnumren,
utförde af M:ll H. sjelf, voro tvenne pjeser af Chopin, måhända den mest originela och
genialiska komponist för sitt instrument som den nyaste skolan har att uppvisa. Hvar
och en pianist som hört talas om »tempo rubato» har säkerligen ej underlåtit all
försöka sig på hans öfverallt spridda mazurkor och valser, och snart sagt lika många
hafva på dessa verk, som äro något vida mera än hvad titlarna låta ana, kommit till
korta.
genom ett i vår tanke adceqvat föredrag af »Noclurne» i G-moII och »Etude» i Ass-dur:
sinsemellan ganska skiljaktiga, men hvar i sitt slag ypperliga kompositioner. Så väl
den vemodiga karakteren hos den förra som det romantiska svärmeriet och den
inelo-diska vekheten hos den sednare återgafs med sanning, och de mångfaldiga tekniska
svårigheter som Chopin företer löstes på ett tillfredsställande sätt. — Det är första
gången och som vi hoppas icke den sista som M:ll 11. uppträder i sin hembygd med
ett sjelfsländigt arrangement; delta har beredt henne en uppmuntran, hvaraf hon fullt
ut gjort sig fortjent. Vi kunna ej underlåta att beledsaga relaterandet deraf med en
uppriktig lyckönskan till vidare fullföljande och utveckling af de musikaliska studier,
hvarlill de betingade anlagen ieke synas saknas.
= W enersdorg. En blind musikus. Klarinettisten llenlzschel från Dresden, som
han skriiver sig, har härstädes låtit höra sig. Han äger en mycket ren ton i
förening med mjukhet och afrundning i föredraget.
= Carlstad den 4 Oct. gaf D:lie Betty JVibelius en musikalisk Soirée, hvarvid
förutom soiréegifverskans sångnumror, förekomma ivänne Ouverturer för Piano och
fyra händer samt några manskörer.
= Götheborg. D:lle Louise Levin stadens barn, som Handels- och
Sjöfartstidningen uttrycker sig, gaf den 9 dennes en Konsert, och föredrog: Aria ur operan
»Cosi van tutte* af Mozart; Aria ur Operan »Robert» af Meycrbecr samt flera
Romanser af Lindblad och Josephson.
= Wisby. M:ll Anna IVillmanris Konsert lorliden Lördagsafton var ej så talrikt
besökt som konsertgifverskans talang hade fortjent. Sedan den berömde Garl Schwenke, som
härslädes uppträdde för 17 å 18 år sedan, hafva vi icke hört någon så utmärkt pia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
